Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
En minneshögtid för Fadime Sahindal, som mördades med hedersmotiv för 18 år sedan.

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Senfärdiga men viktiga åtgärder mot hedersvåldet

Det sänder en viktig signal om att Sverige äntligen tar hedersproblematiken på allvar

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

I onsdags (7/10) lämnades hedersbrottsutredningen över till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Betänkandet innehöll flera olika rättspolitiska åtgärder mot hederförtrycket, däribland att skapa en särskild brottsrubricering för hedersförtryck.

Det är svårt att veta exakt hur många som idag lever under hedersförtryck i Sverige, men kvalificerade gissningar pekar mot att det är över 100 000. Brottets natur gör även troligen att mörkertalet är stort. Offren är utsatta för stark social press och kontroll och blir därför mindre benägna att anmäla och söka hjälp.

Med på presskonferensen var Liberalernas partisekreterare Juno Blom, som tidigare arbetat tolv år som samordnare för det nationella arbetet mot hedersförtryck. Utredningen är en del av det ökade arbetet mot hedersförtryck som ryms inom Januariavtalet, mycket på Liberalernas initiativ.

Förslaget på lagstiftning drar paralleller till lagen om kvinnofridskränkning, som infördes som en markering om att upprepat våld i nära relation är extra allvarligt. Brott som var för sig ger låga straff, kan sammantaget ge ett högt straff om det bedöms ha varit systematiskt. Tanken är att samma sak nu ska gälla hedersförtryck – med skillnaden att det inte ska vara ett krav att förövaren och brottsoffret ska ha en nära relation.

I stället är det själva hedersmotivet som ligger till grund för att det upprepade våldet ses som extra allvarligt – även om hedersförtrycket ofta är nära kopplat till familjen och sker mellan närstående. Straffskalan för det nya brottet föreslås vara samma som för kvinnofridskränkning.

LÄS MER: Göteborg kritiseras – stora brister i arbetet mot hedersförtryck

Det kan bli ett kraftfullt verktyg i arbetet mot hedersförtryck – äntligen, bör tilläggas. Trots att problemet varit känt länge – till exempel har det gått 18 år sen det uppmärksammade mordet på Fadime Sahindal – så har det tagit tid att få till åtgärder.

LÄS MER: Vi måste göra upp med toleransen mot hedersförtryckarna

Hedersproblematiken är inte lätt att rå på. Samtidigt har arbetet också blivit eftersatt på grund av den infekterade debatten, där själva begreppet heder ofta förknippats med rasism. En rädsla för att peka ut vissa grupper har utan tvekan sinkat arbetet. Så sent som 2018 saknade exempelvis Göteborg en handlingsplan mot hedersförtrycket. Handlingsplaner är såklart inte det enda som krävs, men bristen på en sådan pekar i Göteborgs fall ändå på en handfallenhet inför problemet. I våras kom stadens haverigranskning efter ett uppmärksammat fall med en 12-årig flicka som gifts bort, som pekade på brist på kunskap i socialtjänsten och att staden struntat i att koppla in polisen.

LÄS MER: Nu ska vi bli bättre på att arbeta mot hedersförtryck

Rättsliga åtgärder kommer inte ensamt att lösa problematiken – men i de fall polisen faktiskt är inkopplad kan det hjälpa. Polisen har själva efterfrågat bättre verktyg i kampen mot just hedersförtryck, och utredningen erbjuder flera. Förutom brottsrubriceringen kommer även hårdare straff vid överträdelse av besöksförbud och sänkt gräns för när polisen får kräva ut uppgifter från sjukvården utan målsägandens tillstånd. Det sänder en viktig signal om att Sverige äntligen tar hedersproblematiken på allvar, och handlar därefter.

LÄS MER: Fina ord hjälper inte i arbetet mot hedersförtryck