Ska det finnas ett särskilt rut-avdrag för äldre? Den frågan behandlas i slutbetänkandet av Rut-utredningen (SOU 2020:5). Tanken är att ett sådant avdrag skulle kunna ge äldre tillgång till fler tjänster i hemmet, utöver de som erbjuds av den kommunala hemtjänsten.
Rut-avdraget har varit kontroversiellt sen det infördes, men har haft många positiva effekter. En utredning av Handelns utredningsinstitut på uppdrag av Almega visade att avdraget är självfinansierande till nittio procent – i huvudsak genom att skapa nya arbetstillfällen, men även genom att de som använder sig av rut-tjänster hinner jobba mer samt att det gör svarta jobb vita. Avdraget är också populärt, då det hjälper många att få ihop sina livspussel.
För många är svårigheterna som kommer av att ha åldrande släktingar en bidragande orsak till svårigheterna att lägga livspusslet. Många vill finnas där och hjälpa till mer än vad som är möjligt. Att anlita tjänster till hemmet kan underlätta, redan idag får man göra avdrag för tjänster köpta åt sina föräldrar, och utredningen föreslår att detta ska vara möjligt för fler släktingar.
Ökade möjligheter för äldre att själva köpa tjänster till hemmet kan minska deras beroende gentemot närstående. Förslaget innefattar att rut-avdraget ska gälla ett antal tjänster som bara äldre har rätt till: sällskap, matlagning, bakning och passning av sällskapsdjur. Tidigare i år föreslogs att rut ska omfatta även tillsyn av hus i ett av utredningens delbetänkanden, och för äldre föreslås att tillsyn av hus ska vara möjligt även när den boende är hemma.
Men utredningen ifrågasätter lämpligheten i att införa en särskilda rut-avdrag bara för äldre, och på goda grunder. Det finns något märkligt i att skattemässigt särbehandla en viss grupp, i det här fallet de över sextiofem.
Dessutom så är det svenska skattesystemet redan idag präglat av diverse särlösningar. För många olika avdrag och skilda skattesatser gör att systemet blir komplicerat och svårt att överblicka. Dessutom blir olika undantag från grundreglerna lätt föremål för lobbyism, då företag har mycket att vinna på avdrag som innefattar den egna verksamheten.
Inom ramarna för januariavtalet är tanken att en skattereform ska komma på plats, och ett av målen ska vara just att förenkla genom att begränsa undantagen. Senast en sådan stor reform genomfördes var i början av nittiotalet. Skattesystemet i Sverige gjordes då om från grunden, skattesatserna blev lägre och skattebaserna bredare. Många avdrag och undantag togs bort. Sen dess har över sexhundra förändringar gjort systemet till ett komplicerat lapptäcke än en gång. Rut-avdraget är en av dem.
Positiva effekter och hög självfinansieringsgrad till trots är frågan till sist om det är inte vore bättre på sikt om vi avskaffade rut-avdraget, till förmån för generellt lägre skatter och sänkta arbetsgivaravgifter. Ett första steg mot ett bättre skattesystem vore att sluta göra särlösningshål i den Grevéost som är det svenska skattesystemet.
