Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Arbetsgivaravgifterna bör sänkas – men inte godtyckligt. Bild: Henrik Montgomery/TT

Max Eskilsson: Skatterna får inte bli ett lapptäcke

Max Eskilsson: Tveksamma effekter utan sammanhållen strategi

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Skatten är ofta högre än vi tror. Arbetsgivaravgifterna ligger på omkring 30 procent av den anställdes lön och kan ses som ett slags dold, extra pålaga. I praktiken kan nivån avgöra om ett företag har råd att anställa. Det är därför bra att borgerliga partier, som C, har profilerat sig i frågan om att sänka avgiften. Samtidigt tenderar förändringar på området att utmynna i mer eller mindre godtyckliga upplägg – med tveksamma effekter.

2007 sänkte alliansen arbetsgivaravgifterna för personer under 25 och två år senare utökades nedsättningen (TT 24/8-18). Båda delarna revs dock upp av den rödgröna regeringen 2016. Däremot införde nuvarande regering, inom ramen för januarisamarbetet, en ny sänkning i somras – då unga mellan 15 och 18 år fick sänkt arbetsgivaravgift. “Genom extraarbete och sommarjobb får de erfarenhet, referenser och nya rader i sitt CV”, sa Annie Lööf (Dagens Industri 25/2-19). I sommar skulle en ny C-sänkning sjösättas: Det så kallade ingångsavdraget, som kortfattat innebär att två tredjedelar av arbetsgivaravgifterna slopas för personer som fyllt 18 och inte arbetat på flera år. Förslagets framtid är nu ovisst efter att M, KD och V på torsdagen meddelade att man i ett förslag till extra vårändringsbudget vill slopa det.

Turerna har alltså genom åren varit många – långt fler exempel finns. Men är initiativen effektiva? 2013 menade Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering att “lägre arbetsgivaravgifter för unga gav små positiva effekter på sysselsättningen”. Förre finansministern Anders Borg (M) resonerade också i sin memoarbok i höstas (Mondial förlag) om att alliansens stora fokus på ungdomsarbetslöshet, snarare än integration, var ett misstag. Och visst kan man argumentera för ingångsavdraget just ska främja integration – långtidsarbetslösa och ett större åldersspann än vid tidigare nedsättningar omfattas. Slutsatsen bör emellertid vara att än mer generella sänkningar av arbetsgivaravgifter borde vara vägen framåt. Risken för att lapptäcken av regelverk skapas och byggs ut är stor. Till detta kommer att specifika nedsättningar av arbetsgivaravgifter också innebär merarbete: För att kunna ta del av sänkningar behöver företagen exempelvis fylla i ansökningar, som sedan ska godkännas.

Med rätt utformning kan generella sänkningar av arbetsgivaravgifterna bli en viktig injektion för vår arbetsmarknad. Långsiktigt och strukturellt skulle det bli lättare att anställa – vilket hela samhället vinner på.

Alliansens sänkningar: https://www.svd.se/ny-studie-halverad-avgift-gav-fler-jobb

De rödgröna river upp sänkningarna: https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/a/KvbWee/alliansen-lovar-sanka-ungavgifter

Lööf om extrajobb: https://www.di.se/nyheter/arbetsgivaravgiften-sanks-for-unga/

IFAU: https://www.ifau.se/sv/Press/Pressmeddelanden/Lagre-arbetsgivaravgifter-for-unga-gav-sma-positiva-effekter-pa-sysselsattningen/