Fungerar den svenska skolan verkligen dåligt? Ja, är det enkla svaret.
Vi har skolplikt av en anledning: Att barn och ungdomar ska förvärva kunskaper och färdigheter för att klara sig i vuxenlivet. Men kunskapsresultaten för svenska elever har sjunkit markant under de senaste 20 åren, enligt alla de tre stora internationella mätningarna PISA, TIMSS och PIRLS.
Vi har sett försämrade resultat över hela linjen – från de mest högpresterande till de med svagast resultat. Det visar nationalekonomerna Magnus Henrekson och Sebastian Jävervall i rapporten ”Svenska skolresultat rasar – vad vet vi?” (IVA, 2016). Svenska högstadie- och gymnasieelevers resultat faller i samtliga delmoment och undersökningar utom en. Försämringen är stor både i absoluta och relativa tal.
För 20 år sedan låg sistaårseleverna på teknisk-naturvetenskapliga gymnasielinjer i det internationella toppskiktet i matematik och fysik. År 2008 hade de rasat neråt i tabellerna. Bara en elev på hundra nådde avancerad nivå i matematik och 71 procent nådde inte ens medelgod nivå.
Vad beror detta på?
Forskaren Gabriel Heller Sahlgren skriver i tidskriften Kvartal att ”under efterkrigstidens snabba ekonomiska utveckling var efterfrågan på utbildning och kunskaper först hög. I början av sådana perioder brukar föräldrar också överföra normer som betonar hårt arbete till sina barn. Den sociala rörligheten – samt dess koppling till utbildning och kunskap – är påtaglig. Tilliten till auktoriteter finns kvar, vilket gör att läraren som kunskapsförmedlare i hög utsträckning accepteras bland befolkningen.” (Kvartal 2/2016)
Klassresan är inte längre ett ideal på samma sätt. Utbildning och hårt arbete är inte heller en garanti för ekonomisk och social framgång. Man kan vinna beundran och tjäna mycket pengar på att bli en populär Youtube-stjärna, eller på att äga sin bostad och hänga med på den absurda priskarusellen uppåt. Förtroendet för etablerade institutioner och personer eroderas också av allehanda populister som sprider misstänksamhet och konspirationsteorier. Pendeln har svängt även i skolan. I sann progressiv anda ska barnen ”skolas till att bli fantasifulla och självständiga – men inte behöva anstränga sig i processen”, sammanfattar Heller Sahlgren.
De som har sämst förutsättningar förlorar mest på dagens otydliga skola. Många verkar ha förstått detta. Var tionde elev i Sverige står i kö för att få börja på Internationella Engelska Skolan, en skola som profilerar sig med ”tough love” – kravfylld kärlek – genom att fokusera på ordning och reda och kunskapsförmedling.
Svensk skola måste återigen sätta kunskap i första rummet. Inte demokrati, elevinflytande, kritiskt tänkande, kreativitet, social kompetens och så vidare. Dessa värden kan man förmedla på många ställen. Skolan har dock ett unikt uppdrag: Att lära barn läsa, skriva, räkna och ge dem goda faktakunskaper. Det räcker gott och väl.
