Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Svend Dahl: Skolbyråkrater som hatar antiken

Svend Dahl: Få historiska tidsperioder säger lika mycket som antiken om vilka vi är idag

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Skolverket vill stryka antiken från grundskolans kursplan i historia. Det framgår av ett förslag som i dagarna skickades ut på remiss.

Det är inte första gången tjänstemän på Skolverket försöker ta bort det antika Aten och Rom. 2010 lades motsvarande förslag fram, men stoppades av den dåvarande utbildningsministern Jan Björklund (L) som konstaterade att det för honom vore “otänkbart att vi i framtiden skulle stympa historieämnet” på ett sådant sätt (SR 16/2-2010).

Nu krävs samma tydlighet, inte minst från den nuvarande L-ledningen som även idag har ett särskilt ansvar för att värna en kunskapsskola och bildningsideal. Det handlar både om partiets skolpolitiska traditioner och den nuvarande positionen som stödparti till regeringen. Men det är också svårt att föreställa sig att Liberalernas partimedlemmar skulle acceptera att deras parti tolererar en regering som säger att grundskoleelever inte behöver lära sig om demokratins ursprung i Grekland eller om det romerska imperiet.

Samtidigt är det svårt att undvika frågan om vad tjänstemännen på Skolverket har emot just antiken när de återkommer med ett förslag som redan en gång avvisats av politiken. Samma tjänstemän betonar i förslaget till ny kursplan dessutom vikten av att eleverna får förståelse för “långa historiska linjer”. Det om något borde göra antiken till en självklarhet i grundskolans historieundervisning.

Naturligtvis kräver historieundervisningen, som företrädare för Skolverket påpekar, ett urval. Men få historiska tidsperioder säger lika mycket som antiken om vilka vi är idag och vilka idéer som bär upp det västerländska samhället. Från politik och filosofi till konst och litteratur är den grunden som all senare europeisk historia vilar på.

Det är också värt att reflektera över de vidare konsekvenserna av att ta bort antiken från grundskolans kursplan. Förslaget fick exempelvis antikhistorikern Ida Östenberg vid Göteborgs Universitet att på Twitter fråga sig hur mycket svenska elever egentligen lär sig om antiken på gymnasiet. I många fall är det sannolikt mycket lite. Detta fick Östenberg att dystert konstatera att Skolverkets förslag “skulle betyda att man kan gå i skolan i tolv år och ändå aldrig hört talas om Homeros, Sapfo, Platon, Cicero eller ens Aten & Rom.” Förhoppningsvis är det en utveckling som har begränsat stöd i riksdagen.

Det ligger nära till hand att jämföra Skolverkets agerade i fråga om historieämnet med hur myndighetens tjänstemän motarbetade alliansregeringens försök att införa tydliga och faktabaserade kunskapskrav (DN 6/6-2018). Skolverkets tjänstemän tycks helt enkelt ogilla en kunskapsskola med klassisk bildning.

LÄS MER: Lokal historiker prisas