Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

För en öppen värld. Fredrik Reinfeldt, Stefan Attefall, Maud Olofsson och Bengt Westerberg under Alliansens framtidsseminarium i måndags.

Karl af Geijerstam: Skulle Reinfeldt gjort annorlunda?

”Det är ju inte så att Moderaternas politik har blivit att en sluten värld är bättre än en öppen värld”

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

”Jag håller huvudet högt fortsatt högt för de värderingarna och de beslut som fattades”, sade Fredrik Reinfeldt i måndags då Alliansen firade tioårskalas i riksdagen.

Både Tidningarnas Telegrambyrå och Aftonbladet skrev artiklar på temat att Bengt Westerberg och Fredrik Reinfeldt skapade dålig stämning på kalaset. Framför allt var det Reinfeldts och Westerbergs åsikter om migrationspolitiken som skulle ha sänkt stämningen. Bland annat menade Bengt Westerberg att uppehållstillstånd ska beviljas permanent och inte tillfälligt.

Men då TT frågar Fredrik Reinfeldt om en bedömning av nuvarande politik, så har Reinfeldt inga kommentarer. Han svarar bara på frågor om hans egen ansvarsperiod, som avslutades på valnatten år 2014. Och det är en viktig begränsning. Reinfeldt har aldrig svarat på den hypotetiska frågan om vad han själv skulle ha gjort som statsminister eller partiledare ett år efter att han lämnade politiken. Vad han svarar på är om han har ändrat grundläggande värderingar. Då är svaret glasklart: en öppen värld är bättre än en sluten värld, säger Reinfeldt.

Men politik handlar sällan om värderingsskiften. Däremot ändrar sig verkligheten och politikens verktyg väldigt snabbt. Detta skedde onekligen under sommaren och hösten år 2015. Den stora flyktingströmmen berodde på en lång rad händelser: kriget i Syrien, Mursis fall i Egypten, ändrade politiska förutsättningar för flyktingar i Sudan, Saudiarabien och Israel med mera. Flera av dem var synnerligen svåra att förutse, åtminstone för några år sedan.

I oktober 2015 kom regeringen och Alliansen överens om en ny migrationspolitik efter att närmare 2 000 personer i veckan sökt asyl under en period. Miljöpartiet var det parti som hade svårast för denna omställning. Inom Moderaterna däremot, ser man den nya politiken som en återgång till ett normalläge för moderat politik.

I Dagens Samhälle (9/12) skrev Miljöpartiets gruppledare Maria Ferm att hon tyckte att Moderaternas historieskrivning av den förda politiken hade varit felaktigt. Moderaterna stöttade regeringen Perssons asylpolitik år 2005 och genomdrev förändringar i migrationspolitiken år 2008 och senast år 2011 i samarbete med Miljöpartiet. Ferm påpekar att skillnaderna i asyllagstiftning jämfört med andra EU-länder inte är stora. Ett i sak riktigt påstående.

Moderaternas Joar Forsell replikerade (DS 13/12) med att påpeka att det framför allt är rättigheterna till välfärdstjänster för de som inte har uppehållstillstånd, som är fel med MP:s politik. Rätt till vård, skola och försörjningsstöd ”urholkar betydelsen mellan ett ja och ett nej i asylprocessen”.

Sverige är dock inte unikt på detta område heller. Man kan notera att skolorna i Frankrike inte frågar efter om föräldrarna har uppehållstillstånd, en policy som tillämpas sedan flera decennier tillbaka. Inte förvånande vill Marine Le Pen riva upp detta om hon skulle bli president nästa år.

Före detta statssekreteraren Mikael Sandström (M) skriver i tidskriften Kvartal en lång artikel i vilken han gör upp med den politik han själv förde. I en kommentar skriver han att ”aviseringar av striktare eller generösare asylregler kan få effekt på migrationsströmmar omedelbart, ibland utan proportion till de förändringar som faktiskt genomförs”. Det var detta vi såg förra hösten. Länders symbolpolitik, hur de uppfattades via sociala medier, rykten och flyktingsmugglares historier, hade ett stort inflytande på flyktingströmmarna. Danmarks smyckeslag är ett exempel.

Frågan är om en regering under Fredrik Reinfeldt skulle gjort annorlunda förra hösten? Egentligen har vi facit, eftersom Allianspartierna i huvuddrag ställde upp på förändringen av den praktiska politiken. Värderingarna är dock en annan sak. Det är ju inte så att Moderaternas politik har blivit att en sluten värld är bättre än en öppen värld. I stället har både regeringen och Alliansen fått ändra sina politiska verktyg när verkligheten har ändrats.

Anna Kinberg Batra är fortfarande övertygad om att ”en öppenhet mot omvärlden är en överlevnadsfråga”. Men under förra hösten visade det sig att alltför många andra länders regeringar inte delar de värderingarna. Det sprids en inåtblickande nationalism som tar avstånd från ett solidariskt mottagande av de som flyr från ett pågående krig i Europas närhet. Striden för en generös flyktingpolitik och en öppen arbetsmarknadspolitik måste därför ske på EU-nivå. Allt detta hänger ihop; Schengensamarbetet och den inre marknaden måste kombineras med en gemensam migrationspolitik.

I går skickade Anna Kinberg Batra också ett tydligt budskap till statsminister Stefan Löfven, som träffar övriga EU-ledare i dag.

– Det finns ju länder som får bidrag till exempel från EU:s strukturfonder, men som tar sig rätten att smita från det ansvar som är vårt gemensamma. I längden är det oacceptabelt, säger hon till TT.

Det är att ta rätt strid, med rätta politiska medel, på rätt nivå.