När värnskatten avskaffas kommer Sverige inte längre att ha världens högsta marginalskatt. Vi hamnar efter årsskiftet “bara” på tredje plats, enligt en ny rapport från tankesmedjan Timbro. Borgerliga politiker kan alltså inte slå sig till ro bara för att värnskatten tas bort.
I rapporten “Efter värnskatten: Hur står sig Sverige i marginalskatteligan?” undersöker Timbros chefekonom Jacob Lundberg hur Sveriges marginalskatter står sig jämfört med andra EU- och OECD-länder. Marginalskatten är inte en formell skatt, utan ett sätt att beräkna hur stor skattebördan blir vid inkomstökningar. Den som har en lön i det högre skiktet betalar ofta drygt 30 procent i kommunalskatt, och därutöver 20 procent i statlig inkomstskatt och ytterligare 5 procent i värnskatt. Tar man dessutom, som i Lundbergs beräkningar, hänsyn till arbetsgivaravgifter, moms och punktskatter på exempelvis alkohol, är det inte ovanligt att höginkomsttagare i slutändan betalar mer än 70 procent av sin lön i skatt på sin sista intjänade hundralapp.
En central iakttagelse i rapporten är att Sverige, när värnskatten nu slopas, bättrar sig något. Den effektiva marginalskatten väntas sjunka från 76 till 73 procent. Likväl kommer vår marginalskatt även framöver parkera sig över länder som Danmark, Finland och Norge. Om politiken tog tag i den “vanliga” statliga inkomstskatten skulle vi däremot åtminstone närma oss det internationella snittet på 56 procent. Denna poäng är viktig. Medan värnskatten trätt in vid månadsinkomster över drygt 57 000 är gränsen för den 20-procentiga nivån betydligt lägre. Den slår in redan vid löner på drygt 40 000. Det kan handla om yrkesgrupper som specialistsjuksköterskor och ingenjörer.
En hög progressiv beskattning lägger inte bara privatekonomisk sten på börda för en hårt arbetande medelklass. Den minskar också incitamenten för strävsamhet i karriären. I förlängningen hämmas därmed samhällsekonomin. Skatteintäkter som skulle kunna bidra till framtida välfärdsfinansiering kan rentav gå förlorade.
Två politiska slutsatser bör dras. För det första är det bra och rätt att värnskatten försvinner. För det andra kommer det vara otillräckligt: Borgerliga politiker måste bli bättre på att ideologiskt driva skattefrågorna. I höst har Centerpartiet och Moderaterna på sina respektive partistämmor avslagit motioner om att verka för statliga inkomstskattens slopande. Det är slående att de borgerliga argumenten för att behålla statliga skatten som sådan inte sällan handlar om opinionsmässiga och statsbudgetmässiga förutsättningar snarare än vad som vore politiskt önskvärt.
Den statliga inkomstskatten lär inte avskaffas inom ramen för januarisamarbetet och det är långt ifrån säkert att en borgerlig regering efter nästa val skulle lyckas slopa den. Borgerliga partier borde likväl våga slå fast att skattens effekter är dåliga – såväl principiellt ideologiskt som ur större samhällsekonomiskt perspektiv.
