Sluta strössla med psykiatriska diagnoser

Ledare: Amatörer strösslar med etiketter utan att vara kvalificerade

ANNONS
|

Psykopat! Sociopat! Narcissist! Vad är detta? Anteckningar från en konferens för psykiatriker? Nej, tillmälen i helt vanlig, politisk debatt. Framför allt är det en person som just nu beskrivs på det här sättet: Den amerikanske presidentkandidaten Donald Trump. Men han är inte ensam.

En snabbkoll i nyhetsarkivet visar att både internettroll, ”många kvinnor”, diverse politiker och din chef kan misstänkas vara psykopater. Kulturskribenter lägger pannan i djupa veck över vår narcissistiska samtid, över alla dessa unga tjejer som postar en massa självporträtt, selfies, i sociala medier.

Magasinet Filter pekade häromåret inte bara ut en viss författare, utan även ”tre generationer” av hans familj, som narcissister – och stod hårdnackat på sig, trots kritik. Och i Aftonbladet frågade sig den annars utmärkta kolumnisten Lisa Bjurwald i dagarna om rentav hela Sverige kan misstänkas lida av ”en kollektiv empatistörning”. Det är olyckligt när glada amatörer strösslar den här sortens etiketter omkring sig.

ANNONS

Både antisocial personlighetsstörning och narcissism är ju nämligen mycket allvarliga, högst verkliga diagnoser, och de förvanskas och urvattnas när de hanteras så nonchalant. Dessutom är det förstås respektlöst mot de utpekade.

För termer som ”narcissist” och ”psykopat” eller ”sociopat” går inte att värja sig emot. Det är också det som är meningen. Orden är inget annat än ett sätt att stämpla hela människor som patologiska, sjukliga. En hånfull anklagelse om självupptagenhet och fåfänga får en vetenskaplig klang om man lägger till något om narcissism, och psykopati och sociopati blir i sin tur ett sätt att kalla någon ond i en tid då den sortens religiösa begrepp inte längre har någon plats.

Det är inte bara enskilda personer som blir lidande av detta, utan hela samhällsdiskussionen. För det finns en hel massa man kan säga om exempelvis en man som Donald Trump, alldeles utan att ställa diagnoser som man faktiskt inte är kvalificerad till. Att inte bemöta honom med sakliga argument och fakta utan istället avfärda honom med ett: ”Psykopat!” är en återvändsgränd, på så många sätt.

ANNONS