Davids kamp mot Goliat. Det är en möjlig rubricering av läget när hundratals företag möter Tillväxtverket i domstol. Ett drygt års pandemi har slagit särskilt hårt mot småföretagen. När korttidsstöden presenterades stod många av dem på randen till konkurs, och hade en förhoppning om att stödet skulle utgöra en livboj tills krisen hade ebbat ut.
Men det dröjde inte länge innan staten avlägsnade sin stöttande hand. Till en början ställde Tillväxtverket endast kravet att ett företag ska ha fått "allvarliga ekonomiska svårigheter på grund av pandemin" för att ha rätt att få ta del av stödet. Innan ett halvår hade passerat efter korttidsstödets införande, tvärvände myndigheten och krävde tillbaka de utbetalda krispengarna om ett företag hade aviserat en utdelning.
Nu har flera företagare valt att pröva den godtyckliga vändningen i domstol. Bakom ett av de företag som drabbats av myndighetens felaktiga behandling står makarna Cavard, som driver ett turismföretag i Gamleby, Småland. Tillväxtverket krävde tillbaka stödet eftersom de ansåg att utdelningar inte går att kombinera med stöd för korttidsarbete. Men dels existerar inte ett sådant utdelningsförbud, dels hade företaget dragit tillbaka sin planerade utdelning.
"Här ser vi att Tillväxtverket skickar återkrav och drar undan mattan för hundratals småföretag, trots att de enskilda inte har gjort något fel", sade Alexandra Loyd, jurist på den ideella stiftelsen Centrum för rättvisa som tagit sig an fallet med paret Cavards företag.
Tyvärr är det inte heller första gången Tillväxtverkets agerande strider mot lagen och drar undan mattan för småföretagare. Tidigare i vår hamnade myndigheten under SVT:s Uppdrag gransknings lupp (31/3). I programmet presenterades ny information om att flera företag som hade rätt till korttidsstödet hade lämnats i sticket – samtidigt som andra företag som inte haft rätt att få stödet fick sin ansökan beviljad.
Myndighetens rättsosäkra tillämpning drabbar småföretag oproportionerligt hårt. De har sällan resurser att anlita högt arvoderade jurister som ska tolka komplicerade regelverk, eller en möjlighet att ta strid mot myndigheter som ändrat sina regelverk först efter att stöd har betalats ut.
För makarna Cavard, och hundratals andra företag, har den rättsliga prövningen präglats av osäkerhet. Förvaltningsrätten i Stockholm instämmer delvis i att Tillväxtverkets agerande har varit felaktigt. Men att rätten valde att gå på Tillväxtverkets linje i 65 av de 166 fall som har avgjorts, tyder på ett ytterst oklart läge.
Som företagare tar man stora risker för att förverkliga sina drömmar. I bästa fall ser man sitt livsverk växa, samtidigt som man får en möjlighet att anställa och skapa ett större mervärde. I värsta fall kan ens besparingar gå upp i rök. Det minsta man kan förvänta sig från staten är att lagstiftningen är förutsägbar och tillämpas på ett konsekvent och rättssäkert vis.
