Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Handel. De flesta vill inte ge bort sin data för att få handla mat enligt en ny studie. Bild: Fredrik Sandberg/TT
Handel. De flesta vill inte ge bort sin data för att få handla mat enligt en ny studie. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Gustav Juntti: Smarta matbutiker inte en säker landsbygdsvinst

Obemannade butiker kräver mer övervakning och identifiering av kunderna - det uppskattas av allt färre.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

En dryg mil utanför Eskilstuna öppnades nyligen en matbutik där det förut stod en typisk lanthandel. Den klassiska dörrpinglan har ersatts av ljudlöst inträde med bank-id. Kontanter har ersatts av betalkort eller swish, och vare sig kassör eller butiksbetjänter står att finna.

Den obemannade butiken är ett lokalt initiativ. Men konceptet växer på bred front. Bolaget Lifvs har som mål att öppna 300 ”små, smarta och obemannade närbutiker” runt om i landet.

Än så länge har över 20 moduler etablerats, bland annat i Svenljunga, Mora, Degerfors, Örkelljunga och Halmstad. Det är långt fler än konkurrenten Automat lyckats med, som mest håller till i Östergötland. Andra lokala initiativ bortom bolagens modeller finns utanför Örebro, runt Vättern och på Öland.

Redan 2016 lanserades en obemannad butik i den skånska byn Viken. Den tvingades dock stänga efter stora stölder. Sedan dess har den tekniska utvecklingen av övervakning och personlig identifiering tagit stora kliv. Därför har Ica och Pressbyrån testat konceptet, och Coop gjorde under hösten likadant i Gävletrakten.

Att de stora spelarna känner sig hotade är bra för många. Matmarknaden i Sverige är Europas näst mest koncentrerade. Ica, Coop och Axfood har 90 procent av intäkterna.

Därtill arbetar folk vid andra tider och platser än förr. Att möta den förändringen skapar nya värden. Tanken på fler automatiserade vardagssysslor är inte helt främmande. Många har redan valt att träna på obemannade gym.

Men det här innebär en radikal förändring. Plötsligt blir de som vill ha tillgång till en närbutik tvungna att betala med sin data och personliga integritet för att få köpa mat. Det vill de allra flesta inte, enligt en ny studie finansierad av Handelsrådet.

Stefan Larsson, forskare vid Lunds universitet och tankesmedjan Fores, har frågat över 2 000 svenskar om deras syn på handelns användning av deras personliga information. Sex av tio tycker inte det är rimligt att behöva ge bort data för att få rabatter eller erbjudanden.

Det är samtidigt syret i Lifvs affärsmodell. ”Om en person köper köttfärs i vår butik kan vi snabb föreslå tomatsås eller tacokrydda, beroende på data vi har om kunden. Det är något som bara e-handlare gör annars”, menar grundaren (Di, 13/3).

Tyvärr visar Larsson att sex av tio konsumenter inte förstår hur e-handlare använder deras data, och drygt varannan tror att deras data säljs vidare utan att de informeras. Det finns ett stort glapp i förtroende mellan de framväxande butikerna och deras tilltänkta kunder.

Larssons studie visar också att stödet för fysisk identifiering i butiker är väldigt lågt, om än något högre för obemannade butiker. Precis allt som det konceptet bygger på är alltså de flesta starkt negativa till. Det här speglar en större trend.

Sju av tio svenskar ser negativt på den ökande insamlingen av personlig data, enligt en undersökning av bland andra Svensk Handel – dubbelt så många som 2015. Två av tre upplever att de inte har något val utan tvingas ge ifrån sig personlig data i vardagen.

Under lång tid har landsbygdens invånare sett allt färre valmöjligheter när det kommer till matinköp. När nu hyllorna åter fylls av matvaror kan det se ut som en vinst. Men det är inte helt säkert att de som bor där håller med.