Snygga grafer gör dig inte till epidemiolog

Corona-viruset: därför måste du agera nu. Tomas Pueyos blogginlägg (Medium.com) från den 10 mars blev lika viralt på nätet som viruset han skrev om. I skrivande stund har det delats mer än 40 miljoner gånger och blivit världens kanske mest lästa artikel om coronapandemin. Med pedagogiskt språk, tydliga grafer och nedslag i såväl kinesiska Hubei som i amerikanska delstaten Washington argumenterar Pueyo för att områden med smittspridning ska isoleras och stängas ned så snabbt som möjligt.

Man kan diskutera rådet i sig. Men först bör man kanske fundera på varför vi överhuvudtaget lyssnar på Tomas Pueyo. Mycket tyder på att hans text inte bara blivit väldigt spridd, utan även bidragit till att sätta bilden både av hur farlig epidemin är, och vilka åtgärder som krävs för att möta den. Som allmänläkaren och forskaren i medicinsk etik Henrik Vogt skriver i norska Aftenposten (26/3) bör vi ställa väldigt höga krav på de som gör anspråk på att tala om för politiker, folkhälsoinstitut och näringsliv vad de måste göra – och när – i coronakrisen.

Att Tomas Pueyo varken är epidemiolog eller läkare – utan techentreprenör med utbildning i psykologi, design och storytelling, och med en bok om Star Wars som främsta publikation – diskvalificerar honom visserligen inte från att ha åsikter. Men som Vogt påpekar finns allvarliga fel både i Pueyos första text och i den vitt spridda uppföljningstexten “Hammaren och dansen”. Forskare och experter har exempelvis påpekat att Pueyo grovt överskattar dödligheten, utan att felen rättats till.

Ändå framstår både Pueyo och andra av de som kommit att kallas “corona-influencers” i kraft av sin bedrägligt enkla pedagogik och docerande formuleringar som sakkunniga experter. En datavetare kan lätt göra avancerade beräkningar utifrån sjukdomsdata som görs tillgänglig, och få analyserna att se både robusta och vederhäftiga ut. Men utan tillräcklig medicinsk eller epidemiologisk kunskap förstår kanske inte ens skribenten själv varför grundantagandena var felaktiga eller varför slutsatsen blir alltför långtgående. Ett exempel är AI-forskaren Joscha Bachs virala blogginlägg om “det lögnaktiga” i att “platta ut kurvan” – även det fyllt med missvisande förenklingar och grundläggande fel.

Det är för all del inte så enkelt att “lyssna på experterna”, för även bland experter går åsikterna isär. Olika epidemiologer och medicinska experter förespråkar olika grader av åtgärder och olika strategier, liksom ekonomer i frågorna om karantänens samhällseffekter. Många forskare uttalar sig i försiktiga ordalag och ger uttryck för den stora osäkerhet som präglar situationen.

Kanske är det just det som gör det så lätt att lyssna på de som poserar som experter utan att vara det. Vi vill alla veta vad som ska hända härnäst, hur många som måste dö, när allt det här ska vara över, och vi accepterar inte gärna att ingen säkert vet. Techentreprenörerna med sina snygga grafer och stora självförtroenden fyller tomrummet som uppstår när en epidemiolog säger att han eller hon inte vet. Ta dem med en stor nypa salt.

Liberala Nyhetsbyrån

Joakim Broman

joakim.broman@lnb.se