#initAdForm($isArticle, "$!{m.stack.landingPageType}", "$!{m.stack.adsInReadlistSetting}")

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Statsskuld utan marginaler  

Ledare: Sverige måste förbereda sig för nästa finanskris.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Statsskulden är för hög för att Sverige ska kunna möta en ekonomisk depression utan kraftiga skattehöjningar. Det menar forskarna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung, som i tidskriften Ekonomisk Debatt sätter ett frågetecken för Sveriges finansiella marginaler (4/2016). 

Vid en första anblick ser den offentliga skuldsättningen alldeles förträfflig ut. 

Det senaste kvartalet var Sverige ett av de länder i Europa där statsskulden minskade allra mest. Skulden uppgick till drygt 42 procent av bruttonationalprodukten. Det placerar oss långt bättre än den genomsnittliga statsskulden i euroområdet på 91,7 procent. 

Till skillnad från euroområdets finansiella härdsmältor framstår Sveriges statsskuld som en lätt sommarbris.Euroområdet utmärks av flera stater med svajig betalningsförmåga. Sveriges ekonomi kännetecknas i stället av vår höga privata skuldsättning. Vi har en av de största banksektorerna i världen i förhållande till ekonomins storlek och fyra storbanker som dikterar hushållens lånevillkor likt en kartellbildning.

Finanskrisen lärde oss om kraften i kedjereaktioner. När det blåser på de ekonomiska världshaven träffar svallvågorna vår privatekonomi. Därför måste Sveriges statsskuld bli så låg att regeringen, vid en internationell ekonomisk depression, kan möta en avstannad tillväxt utan skattehöjningar för redan överbelånade löntagare. Det kräver marginaler för att statsskulden ska kunna växa uppåt i kristider. Och några sådana finns inte, varnar ekonomerna Andersson och Jonung. 

De bedömer att en lämplig nivå på statsskulden under normala ekonomiska förhållanden är 20 till 30 procent, vilket är klart mindre än de 42 procent som i dag framställs som ett internationellt framgångsexempel. Att Sveriges tillhör de bästa i klassen säger alltså mer om magnituden av skulderna på andra håll, än hur väl rustad familjen Svensson står nästa gång marknaderna börjar skaka.

Lars Kriss