Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Stefan Edman om miljösituationen – i världen, Sverige, Bohuslän? Inte bara klimatet utan skogen, havet, kemikalierna, den biologiska mångfalden? Vad hände 2012? Hur ser prognoserna ut för 2013? Bild: Lasse Edwartz

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Svalt i fjol, hett i år – vilken klimatpolitik ska vi ha?

Stefan Edman krönika: "Sverige behöver betydligt vassare styrmedel för att minska våra egna utsläpp."

Svalt i fjol, hett i år – vilken klimatpolitik ska vi ha?

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Sommaren 2018 är den varmaste i Sverige sedan vi på allvar började mäta väder och vind i detta land. Men hur var det i fjol? Jo, maximitemperaturen för juni-augusti 2017 var den lägsta sedan samma period 1862. Det minns vi kanske inte?

Många tänker och skriver i dessa dagar att hettan är en tydlig indikation på att klimatförändringarna nu accelererar. Men riktigt så enkelt är det inte. Det vi upplever är att frekvensen extremväder ökar, alltså att lågtryck – som i fjol – kan bita sig fast länge, liksom högtrycket denna försommar och sommar. Det beror i sin tur bland annat på de så kallade jetströmmarna som på 8-10 000 meter ovanför jordytan rusar runt planeten med svindlande höga fart. De är i sig helt naturliga företeelser och har sin grund i temperaturskillnaden mellan nord och syd.

När nu medeltemperaturen i norr stiger - en grads ökning i Arktis på kort tid – betyder det dock att denna skillnad krymper Och då blir jetströmmarna ”svajiga” och sjunker en smula mot jordytan. Därmed kan de låsa fast vädersituationen. Förra året placerade de sig söder om Skandinavien vilket gav oss långvariga ganska svala lågtryck medan Europa i övrigt var supervarmt. I år har de parkerat sig här hos oss och gett oss den sköna men stundom pustiga värmen som aldrig tycks släppa greppet.

Vår miljöpartistiska vice statsminister hade alltså indirekt rätt när hon i Almedalen i Visby påstod att sommarvädret visar oss att den globala uppvärmningen är ett faktum. Men klimatvetenskap är en komplex sak, så sos-larmen vi hör om en snabbt annalkande klimatkris är något överdrivna. Det är allvarligt nog ändå. Och Sverige behöver betydligt vassare styrmedel för att minska våra egna utsläpp, inte minst från konsumtionssektorn, trafiken och industrin. I en DN-artikel i lördags pekade åtta forskare på vad som bör göras vad gäller lagstiftning och skatter. Vi behöver också förbereda oss rent fysiskt i kommunerna på både torka, skyfall och översvämningsrisker.

Som medborgare vet vi redan vad vi kan och måste bidra med. Just nu har torkan utlöst en stark sympati svenska bönder och för att äta mer svenska livsmedel, en bra sak jag länge fightats för och utifrån många andra skäl också.

Till sist vill jag be Miljöpartiet om ursäkt: Jag påstod att de inte kom i topp i Naturskyddsföreningens ranking av bästa parti för miljön. Det gjorde de!