Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: David Zalubowski

Svensk ekonomi är ingen Tesla

Karin Pihl: Om inte arbetslösheten sjunker bland utrikes födda riskerar Sverige att hamna i en ond spiral.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Svensk ekonomi har under den senaste mandatperioden ofta liknats vid fordon. Den går som tåget, som en Tesla och på räls. Och det stämmer till stor del. Konjunkturinstitutet räknar med en tillväxt på 2,6 procent för 2018. Problemet är att tågvagnen, eller bilen, är för liten.

Räknat i BNP per invånare har vi näst lägst tillväxt i hela EU. Detta enligt John Hassler, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet. I en intervju med tidskriften Kvartal (18/8) säger han att arbetslösheten förvisso är låg tack vare högkonjunkturen, men att det spelar mindre roll i det långa loppet. Det viktiga är att säkra en stabil tillväxt över tid i form av grundläggande och stabila förutsättningar för långsiktig ekonomisk utveckling: ett gott företagsklimat, rimliga skattenivåer och en hög anställningsbarhet i arbetskraften.

Här finns skäl att vara orolig inför framtiden.

En förklaring till att den låga BNP-tillväxten per capita är att Sverige tagit emot många asylsökande på senare år, och att arbetsdeltagandet i denna grupp är betydligt lägre än bland inrikes födda. Oavsett om ekonomin som helhet växer blir rikedomen per person lägre, eftersom fler måste dela på kakan. Om inte arbetslösheten sjunker bland utrikes födda, vilket det finns få indikatorer på, riskerar Sverige att hamna i en ond spiral. Ökade utgifter för socialbidrag och andra ersättningar kräver höjda skatter, som i sin tur skadar ekonomin långsiktigt.

Att valrörelsen till stor del handlar om brottslighet, sjukvård, de äldres situation och de olika partiernas relationer med varandra inför regeringsbildningen är förståeligt. Men det blir inga välfärdssatsningar om ekonomin körs i botten. Om finansministern måste hålla igen blir det svårare att få till satsningar på höjda polislöner och pensioner. När konjunkturen vänder - och det gör den snart - finns det dessutom en risk att sociala problem förvärras.

Nu, i högkonjunktur och med en ekonomi dopad av Riksbankens minusränta, är det lätt för politikerna att fortsätta smågnabbet om elcyklar, genuspedagogik och vilken värdegrund Jimmie Åkesson (SD) egentligen har. Skulle det bli en ny finanskris kommer dessa debatter att framstå som skrattretande. Att presentera ett reformpaket för att mildra framtida ekonomiska problem måste bli nästa regerings första uppgift.