Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

I obalans. Bostadsmarknaden. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Sverige kan skapa sin egen lågkonjunktur

Obalanserna på bostadsmarknaden och hushållens höga skuldsättning är problem som ökar exponentiellt när de tillåts påverka ekonomin i stort.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Oron på bostadsmarknaden fortsätter. Statistik från analysföretaget Valueguard visar att bostadspriserna fallit 10 procent under det senaste året. Samtidigt tror många aktörer, däribland Swedbank, att prisfallet kommer att fortsätta.

Att priserna sjunkit en del är i grunden inget konstigt, efter de senaste årens boprisrally i framför allt storstäderna. Men som nyhetsbyrån TT rapporterade i veckan (28/3) har nu oron börjat påverka detaljhandeln, där köpviljan minskat betänkligt som en följd av skakningarna på bostadsmarknaden.

Det är en viktig påminnelse om att inget i ekonomin sker isolerat. Obalanserna på bostadsmarknaden och hushållens höga skuldsättning är besvärliga i sig, men det är problem som ökar exponentiellt när de tillåts påverka ekonomin i stort.

Det var också ett av de starkaste argumenten mot det utökade amorteringskravet som infördes av Finansinspektionen i början på mars. En redan dämpad bostadsmarknad riskerar att falla samman helt när nya krav införs. I spåren av det faller också konsumtionen. Därmed skulle Sverige riskera en egenskapad lågkonjunktur. Det har, som tur är, inte hänt. Men som TT:s nyhet visar är faran inte förbi ännu.

Amorteringskravet har dock redan skapat ett annat problem. I stället för bostadslån har nu folk börjat ta blancolån. I samband med att EU-kommissionen släppte sin rapport om Sveriges ekonomi (21/3) berättade Anna Breman, chefsekonom på Swedbank, att tillväxttakten för blancolån nu är över 8 procent per år. Bostadslånen minskar i samma takt.

I stället för att minska skuldsättningen har alltså amorteringskravet gjort att fler krediter ges utan säkerhet, med högre kostnader och med mindre kontroll i det finansiella systemet.

För den som kan sin bankhistoria är det kanske inte särskilt förvånande. När det så kallade bolånetaket infördes 2010 – att en bostad max får belånas till 85 procent – skedde samma sak.

Blancolånen är ytterligare ett problem som måste hanteras, ihop med den generella skuldsättningen för hushållen. Lösningarna finns. Exempelvis radade EU-kommissionen på sitt rapportsläpp upp flera förslag som cirkulerat i den svenska debatten. Nedtrappade ränteavdrag och återinförd fastighetsskatt är två exempel.

Det är två i och för sig kontroversiella åtgärder som skulle bidra till att dämpa skuldsättningen, samtidigt som de till skillnad från Finansinspektionen och regeringens åtgärder stärker den svenska ekonomins motståndskraft.

Tyvärr saknas politisk enighet. Moderaterna har sagt nej till en återinförd fastighetsskatt, och Socialdemokraterna vill inte röra ränteavdragen utan en bred uppgörelse. Möjligen finns nya chanser efter valet. Innan dess kommer inga överenskommelser att bli klara. För Sveriges skull får man hoppas att lågkonjunkturen håller sig borta ett tag till.