Beskedet i våras att den islamiska staten till slut besegrats var hoppingivande. Tyvärr visade det sig vara en ofullständig bild. Frågan om återvändande IS-terrorister har nu återigen aktualiserats.
Turkiets härjningar i Syrien kommer att få stora konsekvenser. Terrorister som suttit i syriska fångläger håller på att smita eller släpps rentav fria. När dessa personer – som har begått fruktansvärda handlingar och lever med en radikaliserad världsbild – börjar återvända måste Sverige stå förberett.
I en debattartikel häromdagen (SvD Debatt 16/10) lyfte Liberalernas Johan Pehrsson, rättspolitisk talesperson, och Juno Blom, partisekreterare, vikten av beredskap. Det handlar bland annat om att polisen måste ha möjlighet att agera snabbt vid misstanke om “krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord”. I polisens arbete kan man besluta om så kallad särskild händelse vid allvarliga situationer. Sådana tillslag är dock resurskrävande. Här måste politiken garantera att polisen har de förutsättningar som är nödvändiga.
Även förebyggande arbete spelar stor roll. Förslaget om tydligare lagstiftning för att hindra offentligt stöd till demokratiskt tveksamma organisationer är i det sammanhanget intressant. “Förhindra att skattemedel används för att motverka det öppna liberala demokratiska samhället. Inte en skattekrona ska betalas ut till odemokratiska föreningar, församlingar eller organisationer”, skriver Pehrsson och Blom. De har helt rätt. För hur självklar denna hållning än kan låta har vi på senare år gång på gång sett skattepengar delas ut till verksamheter där våldsbejakande islamism frodas under ytan. Sveriges Unga Muslimer, SUM, är ett exempel.
Betoningen på att både kort- och långsiktigt bemöta IS-problematiken är viktig. Hårda tag här och nu måste kombineras med mer strukturellt arbete när det gäller att motverka radikalisering. I linje med det sistnämnda kommer också ett svenskt helhetsgrepp, som föreslås i utspelet, vara avgörande för hur bra vi kommer lyckas. Pehrsson och Blom tar upp hur polis, socialtjänst och skola behöver samverka mer för att tidigare och bättre kunna identifiera människor som riskerar radikaliseras.
Arbetet med hur vi ska hantera så kallade IS-svenskar får inte stanna till. Ett aktivt politiskt grepp måste tas snarast. Liberalernas förslag på åtgärder borde vara en rimlig ingång i det arbetet.
