För de flesta yrkesarbetande är det även den längsta sammanhållna ledigheten, utöver semestern. För svenska elever är dock påsken endast en i raden av alla skollov. Sammantaget har grundskoleelever 16 veckors ledighet under året, varav de flesta infaller under det tio veckor långa sommarlovet.
Det är något Moderaterna i Stockholms stadshus nu vill förändra. Gruppledaren Anna König Jerlmyr föreslår i ett utspel i Svenska Dagbladet ett system med tre terminer och förkortat sommarlov. Tanken är att på så sätt öka antalet undervisningstimmar som i Sverige ligger betydligt under OECD-genomsnittet. (28/3)
På högstadiet har svenska elever omkring 740 undervisningstimmar per år, medan genomsnittet bland jämförbara länder ligger på över 930 timmar. Samtidigt presterar svenska elever allt sämre i internationella mätningar. Mer lärarledd undervisning kommer med stor sannolikhet leda till bättre skolresultat.
Men det är inte bara för elevernas skull som en omfördelning av undervisningen under skolåret vore bra. I Sverige har en heltidsanställd 25 lagstiftade semesterdagar. Ett skolår med tre terminer och ett förkortat sommarlov skulle vara mer anpassat efter föräldrarnas arbetsliv och minska många familjers vardagsstress.
När folkskolan infördes 1842 anpassades läsåret efter dåtidens svenska bondesamhälle. Barnen behövdes på gården under sommaren för att hjälpa till i jordbruket. Höstlovet uppkom för att skolbarn skulle vara med och skörda potatis. De långa och många loven är en historisk relik som inte speglar dagens samhälle.
Framförallt är det ensamstående som har svårt att pussla ihop vardagen när skolan är stängd och det är främst resurssvaga elever som drabbas av få undervisningstimmar. Ett av skolans syften är att utjämna livschanser och ge alla barn lika möjligheter. Ytterligare en termin skulle gynna de som behöver det mest.
