Det finns ett stort, schweiziskt mötesrum som kommer att stå tomt under ett antal dagar. Rummet tillhör Världshandelsorganisationen WTO i Genève, som 26 november uppgav att den planerade konferensen med världens handelsministrar skjuts upp på grund av det osäkra världsläget med anledning av den nya mutationen av coronaviruset.
Som institutionen för gemensamma regler och avtal för internationell handel spelar WTO en viktig roll i att främja globalisering. Med sina 164 medlemsstater sätter organisationen spelreglerna för den regelbaserade världshandeln.
Dess ambition att underlätta handel har lyckats. Sedan organisationen bildades 1995 har de globala tarifferna mer än halverats. Det har lyft miljontals människor ur fattigdom. För ett exportberoende land som Sverige har det också inneburit en fortsatt välståndsresa. Enligt Svenskt Näringsliv sysselsätter vår handel med omvärlden 1,3 miljoner människor i Sverige.
Till skillnad från vad många tror innebär en liberaliserad handel inte nödvändigtvis ökade miljö- eller klimatutsläpp. I många fall är det till och med tvärtom. Genom att varor produceras där de är mest resurseffektiva, kan det exporterande såväl som det importerande landet tjäna på handeln.
Detsamma gäller handelshinder i stort. Oavsett om det gäller byråkratiskt krångel eller regelrätta handelshinder i form av tullavgifter är konsumenterna de största förlorarna. När länder sluter sig med ambitionen att säkra inhemska jobb leder det till högre priser, lägre konkurrenskraft och på sikt minskad ekonomisk tillväxt.
Det är något som blev tydligt under president Trumps mandatperiod i Vita huset. Trump underminerade gärna multilaterala institutioner till förmån för att sluta bilaterala avtal med enskilda länder, och införde handelshinder mot bland annat Kina, Kanada och EU. Enligt en nypublicerad rapport från Atlantic Council var resultatet av Trumps protektionism att konsumenter i USA drabbades hårdare än konsumenter i Kina.
USA:s mer kyliga inställning till Världshandelsorganisationen blev även märkbar under Trumps presidentskap. En av WTO:s största styrkor är nämligen att den innefattar ett överprövningsorgan som avgör handelsdispyter mellan stater. Men när USA vägrade att tillsätta nya domare gick funktionen för tvistelösningar i baklås.
Det är bara ett av många problem som WTO står inför. Att organisationen inrymmer allt fler medlemsländer har sina stora fördelar. Men det leder även till att risken för oenighet ökar. Eftersom varje medlemsstat dessutom har vetorätt, har förändringar lyst med sin frånvaro.
Dock är kritiken inte ny. WTO har uträttat stora bedrifter för frihandel, men dess profil är utdaterad. Det framstår som tydligt att organisationen inte har gjort tillräckligt inom digitalisering, hållbarhet eller en förbättrad regelefterlevnad när stater driver igenom otillåtna subventioner. Det är bra att Sveriges regering planerade att lyfta dessa frågor vid WTO:s ministerkonferens. Svenskt välstånd beror på vår öppenhet och förmåga att handla smärtfritt med andra länder.
