För några veckor sedan kom en revisionsrapport från firman PWC, med den diskreta titeln "Kostnadsanalys socialtjänst" till kommunkontoret i Henån. Det är Orust kommun som har beställt en utredning av kostnadsnivåerna inom socialtjänst samt vård- och omsorgsverksamheter.
40 miljoner dyrare än nödvändigt
Revisorerna har med en statistisk metod räknat på Orusts kostnader jämfört med en genomsnittlig kommun med samma förutsättningar och kommit fram till att socialtjänsten är 40 miljoner kronor dyrare – årligen – än vad man kunde förvänta sig. Detta kan jämföras med 2016 års överskott som var på 6,5 miljoner kronor. Problemet i budgeten är förvaltningsområde omsorg, som gick med ett underskott på 21,7 miljoner kronor.
Men om Orust hade skött verksamheterna ungefär lika bra som en genomsnittlig kommun, hade man enligt revisorerna inte haft dessa ekonomiska problem.
Ingen vill söka tjänster
Vad beror då detta på? Revisorerna har identifierat ett antal problem som kommunen måste ta itu med. Ett problem delar Orust med många andra kommuner: svårigheten att rekrytera kvalificerade socialsekreterare. En enhet har haft en personalomsättning på 44 procent under 2016, en annan enhet har försökt rekrytera en arbetsledare sex gånger – utan resultat. Under tiden måste kommunen hyra in en konsult – en dyr lösning.
Det är slående hur flera enheter inom verksamheterna inte alls verkar styras politiskt, vare sig genom uppsatta mål, eller budgetbeslut. På särskilda boenden görs ingen bedömning av vårdtyngden utan "man har jobbat utifrån personalens tillgänglighet och anpassat verksamheten efter det". Budgeten för hemtjänsten är inte lagd efter bedömda behov av hemtjänst, "utan på den personal som är anställd". Man börjar alltså med att se hur många anställda man har, i stället för hur många som behöver hemtjänst.
Information saknas
Revisorerna har i flera fall haft problem med att få ut relevant information. Statistik om sjukfrånvaro räknar man ut för hand. Man kan inte göra enkla uppföljningar av hur mycket tid som utförs av vikarier. Det finns ingen statistik om beläggningsgrader på särskilda boenden. Revisorerna konstaterar att ledningen då inte kan räkna ut om personalen används på ett effektivt sätt.
Men det allvarligaste i rapporten är att revisorerna skriver att det finns "inga eller få dokumenterade mål eller verksamhetsuppdrag". Det är "otydligt" om det finns styrande mål överhuvudtaget. I rapporten framkommer en bild av att många verksamheter bara "rullar på" utan att man styr och följer upp arbetet. Kommunstyrelsen har ett tungt ansvar att förändra detta, och minst 40 miljoner skäl att göra det.
