Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Ju mer vi är tillsammans. Tysklands Angela Merkel, Frankrikes Francois Hollande och EU:s utrikespolitiska chef Federica Mogherini möter företrädare för Balkanländerna som vill med i EU.

Karl af Geijerstam: Välkomna nya länder in i EU

Storbritannien lämnar, men flera länder vill in.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

I skymundan av all nyhetsrapportering efter Storbritanniens omröstning om att lämna EU, skedde ett motsatt genombrott den 4:e juli. Då träffade bland andra Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes premiärminister Francois Hollande företrädare för länder som faktiskt vill gå med i EU.

Det är Serbien, Bosnien, Kosovo, Makedonien, Montenegro och Albanien som knackar på dörren och vill bli medlemmar. Några av länderna har en mycket lång väg att gå innan man kommer att bli insläppt. Men Serbiens förhandlingar har kommit ganska långt. Nu senast öppnades två nya kapitel i förhandlingarna, då EU och Serbien ska gå igenom avsnitt som rör mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och det juridiska systemet. Tidigare i våras hade Kroatien blockerat detta efter påpekanden om hur den kroatiska minoriteten behandlas i Serbien.

Merkel och Hollande gav glasklara besked till länderna vid toppmötet. EU:s utvidgning kommer att fortsätta och Storbritanniens beslut förhindrar inte förhandlingarna med de nya potentiella medlemsländerna. Vid toppmötet beslutades också att EU ska stödja järnvägsutbyggnader i Serbien, Albanien och Kosovo för omkring 900 miljoner kronor.

Alla stater i före detta Jugoslavien samt Albanien är numera medlemmar i EU, eller vill bli medlemmar i EU. I de sex ansökarländerna bor 17 miljoner människor, ungefär lika många som röstade för att Storbritannien ska lämna unionen.

Innan ett EU-medlemskap blir verklighet måste dock länderna reformeras och demokratin stabiliseras. Serbiens premiärminister Aleksander Vucic uttalade han ansåg att Serbien hade en bättre framtid inom EU. Inom Serbien finns starka nationalistiska strömningar som hellre blickar österut mot Ryssland än mot EU. Ett medlemskap i EU är nödvändigt för att säkra Serbien som ett demokratiskt land, som vänder sig västerut och bejakar frihandel och fredligt samarbete. Exemplet Ungern visar att ett medlemskap inte skyddar mot nationalism, populism och en försvagad demokrati. Men alternativet kunde ha varit mycket värre.

I efterdyningarna av Brexit-beslutet, har både extremhöger och extremvänster vädrat morgonluft och börjat kräva utträde ur EU. Men en splittring av unionen vore förödande för säkerheten och den ekonomiska utvecklingen i Europa. Vi behöver samarbeta mer på europisk nivå, inte mindre. Det behövs mer samarbete om säkerhetsfrågor, flyktingkrisen och den ekonomiska utvecklingen.

Storbritannien har nu gjort valet att lämna, vilket är att beklaga. Men det behöver inte behöva betyda slutet för EU-samarbetet, tvärtom.

– På något sätt kände jag att det kanske inte ändå var fel. Storbritannien har varit en obstruktör, ett bekymmer i oerhört många år. Det kanske är lika bra att de tar steget, kommenterade Sven-Olof Pettersson, före detta chef för den svenska representationen i Bryssel till Nerikes Allehanda.

För att EU ska kunna agera effektivt krävs det också resurser och makt som kan utövas på EU-nivå. Det måste EU ha för att kunna leverera. Att det finns flera länder som har insett detta är positivt. Låt de som knackar på dörren komma in.