Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Notre Dame cathedral is pictured in Paris, Monday, Jan. 6, 2020. Gen. Jean-Louis Georgelin who is overseeing the reconstruction of the fire-devastated Notre Dame Cathedral told French broadcaster CNews on Sunday that
Epoken gotiken i den byggnadstekniska praktiken. En ökad blandning och pluralism bland byggstilar i nyproduktion kan ta oss förbi den infekterade arkitekturdebatten. Bild: Francois Mori

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Vår tids arkitektur lider av dåligt självförtroende

Politiken behöver inte agera smakdomare när hus ska byggas

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Tiotusen ekar har fällts i Frankrike, som ska användas för att återställa spiran på Notre Dame som förstördes när katedralen brann 2019. Frankrikes president Emmanuel Macron lekte med tanken på att uppföra en mer modern spira, men backade snabbt från förslaget efter kritik. Att tro sig kunna sätta sin prägel på ett flera hundra år arkitektoniskt mästerverk väckte uppenbarligen starka känslor. Det ironiska är att hade de tänkt så under 1800-talet, så hade den nu nedbrunna spiran aldrig funnits. Det var nämligen då den byggdes.

Dras vår tid med ett dåligt självförtroende vad gäller arkitektur? Hemma i Sverige har Arkitekturupproret fått mycket uppmärksamhet för sin kritik mot modernistisk arkitektur och hus som liknar “fyrkantiga lådor”. De har fått gensvar från politiker på vissa håll i landet – i såväl Göteborg som Upplands Väsby har politiker av olika politisk färg efterfrågat mer klassisk stil på de nybyggen som uppförs.

På ett seminarium ordnat av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (14/1) diskuterades frågan hur arkitektoniska kvaliteter kan säkras i hela byggkedjan.

Flera problem lyfts. Från byggherrarnas och arkitektens sida framförs kritik mot alltför öppna och vaga detaljplaner, som gör det svårare att förstå mål och syfte med byggprojekt. Att processer går över lång tid kan leda till att man tappar individer med viktig kompetens längs vägen. En del projekt strövar med tiden allt längre ifrån originalvisionen som fanns för projektet.

De lyfter även att arkitektoniska kvaliteter är mer än det rent estetiska. Arkitektur är delvis konstnärligt och gestaltande, men även bundet till en tydlig funktion. Hur vi bygger funktionellt och brukbart är också viktigt att ta i beaktande i debatten. Även hållbarhet lyfts som ett viktigt värde – som kommer med stora utmaningar. Det kan återigen illustreras med hjälp av Notre Dames spira, som i originalutförande var täckt av över 400 ton bly. Idag har vi helt enkelt andra kunskaper om, och ställer andra krav på material. Det påverkar arkitekturen.

Samtidigt är det ju fasadernas utseende som väcker känslor, inte så märkligt med tanke på att det är det som påverkar stadsbilden och den stadsmiljö vi rör oss i dagligen. Det är en debatt som blivit infekterad, där Arkitekturupproret kallats bakåtsträvande populister, men svarat genom hård demonisering av arkitektkåren och anklagar dem för att upprätthålla ett "smakmonopol".

Kanske är svaret inte antingen det ena eller det andra, utan pluralism i arkitektoniska stilar. Att byggreglerna idag är anpassade för att bygga i modernistisk stil, som ofta anförs i debatten, borde gå att se över. De höga byggkostnaderna måste samtidigt pressas ned, för när projekten har små marginaler är det ofta estetiken som får stryka på foten först.

Politiken behöver inte, och bör heller inte, agera smakdomare, men kan skapa förutsättningar och uppmuntra ett mindre ensidigt nybyggande. Med tanke på att sekelskifteskvarter än idag är mycket populära, skulle fler hus i den stilen troligen uppskattas, samtidigt som det finns utrymme för vågade experiment som utforskar och för arkitekturen framåt.