Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Vad gör de på Rosenbad hela dagarna?

Pontus Almquist: Varför kan regeringen inte utforma dugliga lagförslag?

Det duger inte att regeringen slarvar med lagstiftningen

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Nyligen rapporterade SVT (11/5) om kritiken mot regeringens förslag till lagstiftning som ska hindra företag som delar ut vinst till sina ägare från att ta del av statliga stöd. Man kan förstås tycka vad man vill om idén – men Lagrådet – den myndighet som består av Sveriges främsta juridiska experter och som har i uppdrag att granska lagförslags konsekvenser och kompabilitet med gällande rätt, anmärkte att den föreslagna lagen inte tillför något nytt, utan snarare skulle skapa problem om den tillämpades.

Att ett enskilt lagförslag får kritik från Lagrådet är inte nödvändigtvis problematiskt, men händelsen är en del i ett återkommande mönster. I december 2018 kunde Sveriges Radio rapportera att andelen lagförslag som sågas av Lagrådet har ökat under regeringen Löfven. I en granskning från Konstitutionsutskottet hade hela 371 av regeringens 570 propositioner som skickats till Lagrådet för granskning fått kritik.

Bland de mest graverande exemplen på dåligt genomarbetad lagstiftning under regeringsperioden var arbetet inför den så kallade gymnasielagen som gav amnesti till framförallt unga afghaner. “Gränsen här har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas” uttalade Lagrådet då.

Efter att lagens tillämplighet hade underkänts av både Migrationsverket och Migrationsdomstolen, förklarades den ändå tillämplig av Migrationsöverdomstolen. Och när nu en ekonomisk kris har slagit in har lagens brister blottlagts på allvar, eftersom den statuerar viss form av sysselsättning som villkor för att få stanna i Sverige.

Lagrådets rekommendationer har ingen bindande verkan, men de väger med fog mycket tungt och dess ställning har stärkts de senaste åren, inte minst då svensk grundlag numera ställer som krav att lagförslag av vissa typer måste granskas av myndigheten. Att regeringen trots Lagrådets kritik låter ett lagförslag leva vidare med smärre ändringar bör kräva mycket goda skäl.

Varför andelen lågkvalitativa lagförslag ökar var inte något som konstitutionsutskottets granskning behandlade – men förmodligen är det något som bör granskas närmare. Att regeringen tycks ha svårigheter att utforma duglig lagstiftning är illavarslande och gör en redan seg lagstiftningsprocess ännu segare.

I tider av coronakrisen är behovet av en effektiv lagstiftningsprocess som säkerställer fungerande lagar större än på mycket länge. Då duger det inte att regeringen slarvar och utformar undermålig lagstiftning.