Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Tolkar. Magdalena Andersson (S) vill inte sänka det totala skattetrycket, även om många skatter sänks som resultat av Januariöverenskommelsen. Bild: ?Thommy Tengborg/TT

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Vem vinner dragkampen om den aviserade skattereformen?

”Skattereformens syfte är att sänka det totala skattetrycket”, sa Centerledaren Annie Lööf till Dagens industri (10/2). En dryg vecka senare svarade finansminister Magdalena Andersson (S): ”Det är inte mitt syfte med skattereformen.” (DI 18/2).

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Att Centerledaren och finansministern är oense om inriktningen för den breda skattereform som skisseras i Januariöverenskommelsen kan verka märkligt, med tanke på att “JÖK:en” fortfarande är så färsk. Men i själva verket är oenigheten väntad. Överenskommelsens 73 punkter är i varierande grad konkreta. På skatteområdet är det exempelvis tydligt att värnskatten ska tas bort och att färre ska betala statlig inkomstskatt. Men där finns också en hel del formuleringar – och särskilt de som rör den breda skattereformen – som stakar ut en mer svårgripbar riktning. Sveriges konkurrenskraft ska stärkas, sysselsättningen ska öka, klimatmålen ska nås, bostadsmarknaden ska fungera bättre, och så vidare.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Hur man ska nå alla dessa mål är en fråga som har många tänkbara svar, beroende på politisk utgångspunkt. Det mesta i Januariöverenskommelsen är lös materia som går att tolka om, om man bara har viljan.

På så sätt ska Annie Lööfs och Magdalena Anderssons uttalanden ses som bud i vad som kommer att bli en pågående förhandling under hela JÖK:ens livstid. Det är i sig inte konstigt: Ingen överenskommelse av detta slag kan skrivas så konkret att den är omöjlig att avvika från, eller förhandla vidare om.

Men man ska också vara medveten om att detta försätter Centerpartiet och Liberalerna i en svår sits. Deras enda vapen i denna förhandling är de formuleringar som finns i JÖK:en. Allt som inte står, eller som går att tolka på två olika sätt, kommer med stor sannolikhet att gynna regeringspartierna, eftersom risken för att Centerpartiet och Liberalerna lämnar samarbetet är låg. Det sätt på vilket man argumenterade i regeringsfrågan – att Sverigedemokraterna till varje pris måste hållas borta från inflytande – blev i samma stund som man ingick överenskommelsen till en belastning.

Annie Lööf kommer därmed att få svårt att övertyga Magdalena Andersson om att det totala skattetrycket ska minska. Någon sådan formulering finns inte i JÖK:en. Visserligen står det tydligt att skatterna på jobb och företagande ska sänkas, utöver att marginalskatterna ska ner. Den gröna skatteväxling som påbörjats kommer inte att räcka för att kompensera skattebortfallet. Miljöskatter har dessutom den egenskapen att de ger lägre skatteintäkter i takt med att den miljöbelastning som beskattas minskar.

Frågan blir därför vilka skattehöjningar Magdalena Andersson kommer att lyckas driva igenom. Höjd skatt för vissa småföretagare, som nämns i DI-artikeln, tycks vara en möjlighet så länge andra företag får sänkt skatt. Statsminister Stefan Löfven (S) har även pratat svepande om höjda kapitalskatter (DI 17/2). Återinförs fastighetsskatten, förmögenhetsskatten, arvsskatten?

Såväl Annie Lööf som Jan Björklund (L) har avfärdat samtliga av de sistnämnda alternativen. Men som Magdalena Andersson säger har de också skrivit under en överenskommelse som ska “utjämna dagens växande klyftor” och ”långsiktigt trygga välfärden”. Vad blir kompromissen? Dragkampen om Januariöverenskommelsens formuleringar har börjat.