Värnar journalistiken. Stampens huvudägare och styrelseordförande Peter Hjörne skriver om tidningarnas framtid.
Värnar journalistiken. Stampens huvudägare och styrelseordförande Peter Hjörne skriver om tidningarnas framtid.

Vi kommer att lyckas!

Peter Hjörne: Bohusläningen kommer ut som vanligt

ANNONS
|

Måndagen var en tung dag. Då lämnade Stampenkoncernen, som bland annat äger Bohusläningen, in ansökningar om företagsrekonstruktion. Att genomgå en rekonstruktion är inget man vill göra, det är något man gör för att man måste. Det är den sista utvägen sedan alla andra vägar prövats och stängts.

Det är ingen hemlighet att Stampen har haft och fortfarande har en stor skuldbörda som vi dragit på oss genom de lånefinansierade förvärv vi gjorde, framför allt genom köpet av Centertidningar år 2005.

Bakgrunden är denna: Vi på Stampen insåg tidigt att digitaliseringen och nätet skulle skapa en allt tuffare konkurrens. Vi var övertygade om att GP och Bohusläningen, som då var koncernens enda tidningar skulle få svårt att klara sig ensamma, inte minst därför att vi hade stora tryckeriinvesteringar framför oss. Därför bestämde vi oss för en förvärvsstrategi. Tanken med att förvärva andra tidningar och tryckerier var att lägga samman de olika enheterna och skapa samordningsvinster i framför allt de industriella delarna: tryck, distribution och administration. Besparingarna skulle göra att vi bättre skulle kunna värna journalistiken, som därmed inte skulle behöva spara lika mycket som annars. Vi ville också sprida de stora utvecklings- och omställningskostnaderna och tryckeriinvesteringarna på fler enheter.

ANNONS

Vi var och är inte ensamma om den analysen. När Centertidningar förvärvades anmälde sig inte mindre än 18 företag och konsortier. Stampen, tillsammans med VLT och Mittmedia, vann en fotofinish till den tidens marknadspris - 1,8 miljarder kronor. Den konsolidering, det vill säga de sammanslagningar av medieföretag, som vi var tidigt ute med, har fortsatt och är nödvändig i den allt tuffare konkurrensen. Problemet för Stampen är att vi förvärvade tidigt och till höga priser medan senare sammanslagningar blivit "billigare".

Vår strategi fungerade väl fram till 2012 då strukturomvandlingen och digitaliseringen accelererade på ett sätt som jag tror att få hade förutsett. Stampens tidningar tappade en miljard i annonsintäkter och bara under 2013 tappade vi en halv miljard. Vinsterna föll mycket kraftigt och därmed kunde vi inte hantera skulderna. Som ytterligare påbröd kom den så kallade tryckerimomsdomen som innebar att vi precis som alla andra tryckeriföretag skulle betala tillbaka moms, i vårt fall i storleksordningen en halv miljard. Detta satte ytterligare press på vår betalningsförmåga.

Med facit i hand kan vi alltså konstatera att strategin inte fungerade hela vägen. Vi skulle dessutom ha rationaliserat snabbare och mer för att ta hem samordningsvinsterna. Som huvudägare och styrelseledamot har jag givetvis ansvar för de beslut som jag var med och fattade. Min familj har varit verksam i GP och så småningom i Stampen i nära 100 år. I allt vi sysslat med har publicistik och trovärdig, lokal journalistik varit kärnan. När vi i början av 00-talet insåg att ensam inte längre är stark utan att sammanslagningar skulle bli nödvändiga hade vi att välja på att förvärva eller att förvärvas. Vi valde att stanna kvar och försöka värna den lokala, idéburna svenska journalistiken, som är så betydelsefull för vårt samhälle.

ANNONS

Vi har alltså försökt ta ansvar historiskt och för min del känner jag att jag också har ett stort ansvar framåt. Det var därför jag för två år sedan gick in som styrelseordförande för att tillsammans med den nya ledningen och styrelsen lösa de problem vi försatt oss i.

Vi har lyckats vända problemen i verksamheterna och vi har renodlat koncernen. I dag omsätter vi 3 miljarder kronor och har drygt 3000 medarbetare. 2015 visade vi ett rörelseresultat på 150 miljoner. Stampen består av ett 14 tidningar på Västkusten, däribland Bohusläningen, och ett antal digitala medier. Vi når över två miljoner människor varje dag med våra nyheter - digitalt och i papper. Vi växer bland de snabbaste i Sverige digitalt i dag. I koncernen ingår även V-TAB som är Sveriges största tryckerikoncern, som trycker många av Sveriges dagstidningar, samt VTD, vårt distributionsbolag. Totalt består koncernen av 35 olika bolag. Vi är en viktig aktör för journalistiken, demokratin och opinionsbildningen.

Så verksamheten är inte längre problemet och vi ser i dag inget behov av omfattande rationaliseringar eller uppsägningar. Det är skulderna som är problemet. Stampen stod inför en situation där vi inte skulle kunna möta våra förpliktelser. Det är alltså för att undvika en likviditetsbrist som vi i går ansökte om företagsrekonstruktion. Exakt hur rekonstruktionen kommer att se ut vet vi inte. Men ett vet vi, och det är att redaktionerna och annonsavdelningarna kommer att arbeta vidare, tidningarna kommer att tryckas och distribueras och våra läsare kommer att få sina nyheter som vanligt.

ANNONS

Således: Bohusläningen kommer ut som vanligt – samma starka lokala röst som bereder plats för debatt och olika åsikter, som driver opinion, som ger de lokala nyheter och undersökningar som annars inte skulle se dagens ljus, som är på bohusläningarnas sida för Bohusläns bästa.

Nu handlar det om journalistik och lokaldemokrati, det handlar om västsvenska röster i ett alltmer centraliserat mediesverige och det handlar om 3000 anställda och deras jobb. Vi hoppas att våra läsare, annonsörer, kunder och leverantörer stöttar oss genom processen. Ni är viktiga för oss! Vi hoppas och tror att vi är viktiga för er! Och vi är övertygade om att vi har alla möjligheter att lyckas!

Peter Hjörne

styrelseordförande Stampen

Rekonstruktion

En rekonstruktion är en metod, anvisad av staten i en särskild lag, för att rädda företag som i grunden har goda förutsättningar att klara sig långsiktigt men som behöver andrum för att reda ut sina problem.

Man kan säga att staten fäller ut ett skyddande paraply över företaget medan det arbetar tillsammans med en rekonstruktör, det vill säga en advokat som är specialist på rekonstruktioner, för att hitta vägar ur svårigheterna. Det är tingsrätten som beslutar om rekonstruktionen och rekonstruktören. Den tid som man får på sig för att skapa en hållbar plan är tre månader med möjlighet till förlängning.

Under den tiden fortsätter verksamheten som tidigare. När rekonstruktionen är avslutad och beslutad, också det av tingsrätten, skall företaget kunna arbeta vidare, utan skyddande paraply, men stärkt av rekonstruktionen.

ANNONS