Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Solidaritet. Vi borde öppna våra hjärtan och hem för fler än dem som drabbas i vår omedelbara närhet.

Sofia Nerbrand: Vi måste fortfarande ha öppna hjärtan

Sofia Nerbrand: Europa och Sverige har fortfarande de bästa förutsättningarna för att ge syrier en fristad.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Efter terrordådet i Stockholm öppnade invånarna sina hjärtan och hem. Otaliga stockholmare erbjöd husrum till strandade medmänniskor. Tacksamma medborgare lade blommor i drivor på polisbilar för att visa sin uppskattning över ordningsmaktens insatser.

Som DN-skribenten Maciej Zaremba skrev efter attentatet: ”Jag cyklar mot folkströmmen på Skeppsbron och undrar hur det kan vara möjligt att känna någonting som liknar glädje i en stund som denna. […] Jag tänker att den här atmosfären, bara en timme efter attentatet, är mera värd än alla kloka ord som kommer att framföras.” (Dagens Nyheter 9/4)

Detta är det finstämda och vackra med det svenska samhället. Lugnet, sammanhållningen, generositeten, det välordnade, värdigheten.

Genom den starka staten – såväl nattväktarstat som välfärdsstat – har vi säkrat ett sällan sett välstånd och solidaritet mellan människor.

Svenskarna är ett av världens mest individualistiska befolkningar, enligt World Values Studies, men också ett av de mest toleranta. Sverige utmärker sig också som ett alltmer mångfacetterat samhälle. En uzbek mördade en britt, en belgare och två svenskar på Drottninggatan.

Mördas inte människor också på gatorna i Khan Sheikhun och Mosul?

Det är lätt att falla in i att det är invandringens fel att samhället känns mer osäkert och farligt. Tidigare låg politikens fokus på kärnan i välfärden. Men ”vård, skola, omsorg” har blivit omsprunget av ”invandring, integration och lag och ordning”.

Efter terrordådet placerade sig de tre sistnämnda frågorna som de viktigaste i Demoskops opinionsmätning. Först på fjärde plats kom skola/barnomsorg och som den femte viktigaste politiska frågan hamnade sjukvården. Jobben kom på åttonde plats.

Under 2016 mätte Sifo missnöjet med olika saker i samhället. Svenskarna var mest missnöjda med äldreomsorgen, men på andra plats kom invandringen. Därefter placerade sig skola, bostäder, lag och ordning och sjukvården som nära sju av tio är missnöjda med. Under året har missnöjet med lag och ordning ökat mest.

Det är uppenbart varför det som rör försvar, polis och rättsväsende seglar upp på den politiska agendan. Förslagen om fler poliser och fotbojor slår som spön i backen.

Men borde det inte också infinna sig en ödmjuk eftertanke efter reaktionerna i Stockholm? Mördas inte människor också på gatorna i Khan Sheikhun och Mosul?

Vi borde inte bara öppna våra hjärtan och hem för dem som drabbas i vår omedelbara närhet. De arma människor som flyr dagliga dödsbringande attacker i Syrien och IS-kontrollerade områden borde få en fristad i Europa.

Sverige har fortfarande bland de bästa förutsättningarna i världen att välkomna och hjälpa människor. Trots terrordåd. Trots bilbränder i förorterna. Trots hedersmord. Trots bostadsbrist. Trots att det mörka kommer nära oss. Låt inte rädslan för den andra sluta våra hem och hjärtan. Vi har just visat att vi både kan slå till hårt mot de kriminella och vara mjuka mot de drabbade.