Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

KappAhl är en av de klädkedjor som vill förändra vårt beteende. 80 ton textilier har samlats in - trasigt, utslitet, inte rent. Allt tas emot. Elisabeth Schewenius Ström, butikschef på KappAhl Torp, visar var man ska stoppa kläderna.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Återvinner dina utslitna kläder

Nytt år, ny garderob. Men var gör man av de gamla kläderna? Rent och helt går förestås till second hand och återbruk men resten - det som är utslitet och trasigt...

– Det finns flera olika projekt på gång när det gäller textilåtervinning men det behövs en rikstäckande enhetlig lösning, säger Yvonne Augustsson, handläggare på Naturvårdsverket.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

I Sverige köper vi i genomsnitt 13,5 kilo textil per person och år. Fyra kilo blir kvar i garderoben, 2,4 kilo samlas in och åtta kilo per person och år slängs.

– Det stora problemet är inte avfallet utan den resurskrävande produktionsfasen, säger Yvonne Augustsson. Det går åt stora mängder av råvaror energi, vatten och kemikalier som innebär klimatutsläpp.

Å andra sida - ju mer vi återanvänder desto mindre behöver vi producera. Naturvårdsverket har fått regeringens uppdrag att ta fram ett förslag till en hållbar hantering av textilier. Hur ska ansvaret delas upp mellan kommuner, producenter och andra aktörer? Uppdraget ska redovisas september 2016. Kretsloppet för textilier ska så långt som möjligt vara resurseffektiva och fria från skadliga ämnen 2020. Ett sätt är att förlänga textiliernas livslängd genom att förbättra insamling, sortering och hantering av använda textilier. Det finns förslag om en frivillig certifiering och uppförandekod för insamlare, sorterare, ideella organisationer, kommuner, avfallsbolag för att säkerställa seriös hantering begagnad textil.

På Rambos återvinningsstationer i Munkedal, Sotenäs, Lysekil och Tanum kan man lämna hela och rena kläder som sedan tas om hand av olika frivilligorganisationer men vill man bli av med resten är det bara en röd soppåse för brännbart som återstår.

– Vi har ingen generell insamling av textilier för återvinning av fibrer, säger Rambos vd Lars Johansson.

Samma gäller i Uddevalla - röd påse brännbart.

Hur mycket som bränns upp varje år finns inga siffror på eftersom det blandas med annat brännbart avfall.

Branschföreningen Avfall Sverige stöttar olika forskningsprojekt. Men redan nu finns åtgärder som en kommun kan göra enligt Yvonne Augustsson på Naturvårdsverket. En början är att samla in textilier som utslitna kläder precis som man gör med tidningar, glas och så vidare.

– Det finns en avsättning för begagnade textilier i Tyskland och Holland och stor industri där man sorterar textilier för återanvändning och materialåtervinning. En del kommuner arbetar redan så och även frivilligorganisationer.

På Textilhögskolan i Borås jobbar man också intensivt med frågan. Bland annat driver man ett nätverk som samverkar för ökad återanvändning och återvinning av kläder och textil. I nätverket har representanter från exempelvis klädproducenter, klädhandeln miljöorganisationer, myndigheter, konsumentorganisationer och miljöforskare funnits.

Yvonne Augustsson nämner ett eventuellt producentansvars kulle kunna utformas såsom inom elektronikhandeln - när en pryl är uttjänt lämnar man tillbaks den till affären. Och svenska klädkedjor som bland annat KappAhl, Indiska, MQ, Lindex, Gina Tricot och HM driver redan egna återvinningsprojekt. KappAhl började med textilinsamling i butik för ungefär ett år sedan. Alla typer av textilier - även uttjänta trasiga - tas emot.

– Det har bemötts otroligt positivt, säger Eva Kindgren, hållbarhetschef och berättar att man hittills fått in 80 ton. En morot för kunden är presentchecken för varje påse som lämnas in. Textilierna går sedan till en sorteringsanläggning utanför Berlin. Mer än hälften av det som lämnas in kan fortfarande användas. Resten återvinns. Textilerna mals ner och fibrerna kan bli ny textil eller andra material till exempel trasor och isolering. Ungefär tre procent eldas upp för energiåtervinning.