Flyktingar från Kina förföljs i Sverige

En stor blå flagga med en vit måne och stjärna sitter uppsatt på en vägg i en tom lokal i en förort till Stockholm. Flaggan tillhör staten Östturkestan som har existerat två gånger – under 30 och 40-talet.

Området utgör i dag den kinesiska delrepubliken Xinjiang, där uppskattningsvis en miljon människor från främst den muslimska folkgruppen uigurer har fängslats i det regeringen kallar utbildningscenter och människorättsorganisationer benämner omskolningsläger.

Folkgruppen är massivt övervakad i regionen, både fysiskt och digitalt. Människor fängslas utan rättegångar för att ha haft kontakt med "fel" personer eller för att de inte ansetts lojala med Kina och Kommunistpartiet. I omskolningslägren utsätts de för tortyrliknande metoder, enligt människorättsorganisationer.

De hot och förföljelser som folkgruppen utsätts för i Kina följer i många fall med de uigurer som lyckas lämna landet.

– Våra landsmän får ständigt hot och varningar om att deras släktingar kommer att råka illa ut om de inte samarbetar med kinesiska myndigheter. De har sagt åt dem att inte vara med i politiska aktiviteter, tala med medier eller berätta om vad som pågår eller vad som hänt våra släktingar i Kina, säger Nijat Turghun, ordförande i den uiguriska utbildningsföreningen i Sverige.

Fängslad i Xinjiang

En uigurisk man i yngre medelåldern berättar för TT att han kom till Sverige 2010, efter att ha varit fängslad i Xinjiang för att ha delat bilder och filmer från en protest.

Mannen, som inte vill gå ut med sitt namn, berättar att hans pappa mutade flera personer för att få ut honom från lägret och för att han skulle få ett pass och kunna lämna landet.

– En vecka efter det att jag lämnat Kina besökte säkerhetstjänsten min familj där. De försökte få min familj att övertala mig att lämna uppgifter om uigurer i Sverige, säger han.

När han fick asyl i Sverige blev han återigen kontaktad av den kinesiska säkerhetstjänsten.

– De sade att det var ett brott mot den kinesiska grundlagen att söka asyl i ett annat land, och för att skydda mina föräldrar så var jag tvungen att samarbeta med dem.

Säkerhetstjänsten ville ha information om uigurer i Sverige, bland annat vilka de var, var de bodde och var de arbetade.

Hot via mejl

Han visar ett mejl som han senare fick skickat till sig från en person som till en början var trevlig, men som efterhand började ställa allt mer ingående frågor.

"Där du befinner dig nu bor det ju en hel del uigurer. Är några av dem dina vänner, har ni regelbunden kontakt? Jag har hört att det finns en uigurisk kommitté där borta med ganska många medlemmar. Jag antar att du redan känner till detta. Vilka slags aktiviteter brukar de organisera?", står det i mejlet.

Sista gången han hörde av sina föräldrar och syskon var 2017, innan de sattes i det som kinesiska företrädare kallar utbildningscenter i Xinjiang. Den enda anledningen till att de fängslades var, enligt honom, att han och hans syster lämnat landet. Familjen hölls i lägret till april i år, enligt uppgifter från vänner.

– Jag har inte lyckats få kontakt med dem. Varje dag när jag vaknar tänker jag att jag kanske kommer att kunna prata med min familj igen, kanske i morgon, kanske senare. Det finns ett hopp, men jag vet inte när det kan bli.

Uigurer runt om i världen har vittnat, bland annat i intervjuer med nyhetsbyrån AFP, om att de fått liknande meddelanden. Påtryckningarna följer ett mönster för hur Kina agerar utanför landets gränser, enligt Human Rights Watch.

Dömd flyktingspion

2010 dömdes en man i 60-årsåldern i Sverige för spionage i Sverige, Norge, Tyskland och USA. Han hade lämnat information om uigurers resor, hälsotillstånd och ansökningar om politisk asyl och även om politisk verksamhet till en kinesisk diplomat och en underrättelseofficer som utgav sig för att vara journalist.

Sedan dess har uigurer i Sverige ännu svårare att lita på varandra.

– Självklart finns deras agenter bland oss. Vi vet inte vilka de är, men vi vet att de finns. Vi har misstankar om flera personer, så vi försöker att inte dela någon viktig information med dem, säger Nijat Turghun.

Det uigurerna i Sverige är mest rädda för är att någonting ska hända deras familjer i Kina. Hot kommer ofta genom familjemedlemmar, som antingen ber dem som flytt att samarbeta med kinesiska myndigheter eller vädjar till dem om att sluta hålla kontakten.

En av uigurerna som TT pratar med säger att hans bror vägrat ge honom sitt telefonnummer eftersom han var rädd för vad som skulle hända om det upptäcktes att någon från utlandet hade ringt honom.

Turghun säger också att vissa hot kommer direkt från Kinas ambassad i Sverige.

– De ringer upp, och när man svarar säger en datorröst "du har ringt till den kinesiska ambassaden" sedan blir det tyst. Det är ett slags psykisk påtryckning som upprepas flera gånger, säger Nijat Turghun.

Ständiga hot

På ett kafé i södra Stockholm träffar TT en annan uigurisk man. Han jobbar som busschaufför och berättar att han inte har haft någon kontakt med sin familj sedan 2016, efter det att hans frus mamma besökt paret i Sverige.

– Ett par veckor efter att hon kommit hem skrev hon till oss och sade åt oss att inte kontakta henne igen. Hon sade att det skulle bli problem om vi gjorde det, och att hon skulle kontakta oss när hon får. Hon sade att vi inte skulle försöka ta kontakt med familjen innan dess och inte säga någonting till någon annan. Vi har inte hört någonting från någon efter det.

Troy Enekvist/TT