Skribenten vill att Emaus öppnar hästskötarverksamheten igen och oroar sig för framtiden.
Skribenten vill att Emaus öppnar hästskötarverksamheten igen och oroar sig för framtiden. Bild: Andreas Olsson

Är det slutet vi ser för epoken Emaus?

Hästskötargrupperna på Emaus, denna uteaktivitet, har varit inställda i tre månader på grund av coronaviruset. Här är du ute, det finns nio hästar som ska motioneras varje dag, men många av hästarna har varit sjuka nu vilket jag aldrig varit med om tidigare.

ANNONS

Hästarna står i små hagar över natten, ibland utan hö, och inget att äta då gräset där de står på natten är uppätet. Varför kan inte hästtjejerna få vara där och pyssla med hästarna utomhus, de får inte ens rykta dem! Är det för att personalen inte ska bli sjuk? Men personalen tar ju emot övriga besökare på gården. Nyligen var det ett busslass där med barn från Vänersborg som fick genomgång av gården ledd av personal – vad är skillnaden? Hela gården borde ju vara stängd för besökare i så fall? Samma förvaltning har öppet Rimnershallen och sina fritidsgårdar som är inomhus. Det är verkligen konstigt – eller är det så att verksamheten håller på att försvinna?

ANNONS

Emaus lantgård är en fantastisk plats. Men epoken som funnits i så många år, håller den på att försvinna efter att Ingela Karlsson Odenmalm gått i pension – tänk vad rätt person på rätt plats kan göra. Sedan hon försvann och alla bra vikarier som jobbat extra i åratal men som inte anställts, eller får chansen att jobba kvar, väljer kommunen att ta in nya vikarier. På ett och ett halvt år har vi mött 20 olika personer plus praktikanter. Djuren och "de frivilliga" enligt nedan behöver samma trygghet, det vill säga att möta samma människor. Innan coronan var det väldigt rörigt och alla sa olika saker. Hela verksamheten ändras till det sämre utan att det finns några förklaringar till varför alla ändringar görs, och kommunen står på första parkett och ser på när det sjunker.

Det är ju för barnen detta ställe är till för! En del barn har detta som sitt enda "må-bra-ställe", vad händer med dem nu?

Här är ett av de svar jag och flera andra fått när vi har uttryckt vår åsikt till chefer i kommunen: "Den öppna verksamheten på fritidsgården är frivillig och öppen för den som vill delta och uppsatt på de villkor som de ansvariga sätter upp." Ja, den är frivillig men här lyckas man inte hålla ihop en sådan liten verksamhet som har haft en stor betydelse för barn/ungdomar i så många år.

ANNONS

Det ändras på allting utan att kunna förklara för de "frivilliga", i detta fall barnen, som gått här i flera år och som gör allt för "sin" lånade favorithäst. De får rykta, leda andra barn och får rida som ”lön”. Det är ju för barnen detta ställe är till för! En del barn har detta som sitt enda "må-bra-ställe", vad händer med dem nu?

Man bemödar sig inte ens att svara barnen på deras funderingar, det enda man har sagt är "det kommer nya barn, detta har sagts vid flertalet tillfällen", och då har man anställt pedagoger. Så här gör man inte som vuxen och ansvarig. Vad gör det för barns tillit till de vuxna?

Nej kära kommun, öppna för uteaktivitet! Backa bandet, gör om och gör rätt! Vakna och ta till er kritiken, ta ert ansvar för en sådan fin verksamhet! Låt verksamheten fortleva och lär av dem som har varit här länge, utveckla den i rätt anda och förklara och få med barnen på saker som måste ändras, och inte bara för att du är ny och vill ändra på allt – det ska ju ha en mening. Förvalta denna unika verksamhet nu innan det är för sent!

ANNONS

Emaus är ju inte bara känt i Uddevalla utan är ett utflyktsmål med besökare från hela Sverige och även utländska turister, detta är en unik plats! Hur kan det få lov att bli så här? Barnen älskade att vara här, och längtade tillbaka redan när de gick därifrån. Så är det inte i dag. Många har valt att sluta när det blivit så här.

Från en vuxen som har tillbringat mina barndomsdagar med just Ingela och Emaus och nu tillbringat dotterns barndom med Ingela och Eva, vi saknar er från hela hjärtat på Emaus!

Emaus i mitt hjärta

ANNONS