Nuvarande regelverk för strandskydd är helt orimligt ur ett ägarperspektiv, menar H-G B. Persson.
Nuvarande regelverk för strandskydd är helt orimligt ur ett ägarperspektiv, menar H-G B. Persson. Bild: Hasse Holmberg/TT

Strandskydd blev till konfiskation för ägarna

Strandskydd och allemansrätt är viktigt att värna. Det gäller också äganderätten. För att uppnå en rimlig balans mellan dessa intressen krävs lokal insikt om verkliga fysiska förhållanden samt kommunal beslutsrätt vid tillämpning av strandskyddet. Nuvarande lag och tillämpningen av ”Utökat strandskydd” sätter äganderätten helt ur spel.

ANNONS

Den nuvarande strandskyddslinjen på 300 meter beslutades och infördes utan någon som helst individuell information eller samråd med berörda markägare. Tillvägagångssättet benämns normalt ”konfiskation”.

I inget annat europeiskt land är detta förfarande möjligt. Detta är oacceptabelt och odemokratiskt.

Låt mig ta ett konkret exempel: Markägaren har en strandlinje som är cirka 1 kilometer lång. Den nya strandskyddslinjen drogs på ett avstånd av 300 meter från vattenlinjen vilket innebar att 300 000 kvadratmeter blev strandskyddat minus cirka 25 000–30 000 kvadratmeter som undantogs med hänsyn till befintliga byggnader. Det skyddade området omfattar alltså mer än 25 hektar, det vill säga 250 000 kvadratmeter.

LÄS MER:Nej, vi vill inte bebygga alla stränder

Resultatet av beslutat strandskydd innebär ett mycket omfattade ingrepp för fastigheten och markägaren.

ANNONS

Redan för tiotals år sedan lade markägaren ner ett stort antal månaders arbete för att röja kring de stränder som finns på marken. Detta innebar att grannar och sommarstugeägare i omgivningen fick enklare tillgång och mera plats för bad från såväl klippor som ett par mindre sandstränder.

Markägaren skaffade en mindre besättning highland cattle för att orka hålla ängar och befintliga skogsdungar öppna och skydda dem från att växa igen. För att undvika att badgäster skulle behöva gå genom djurhagar byggdes en separat promenad- och mopedväg från allmän väg och ner till badplatserna.

Först i samband med ansökan om förhandsbesked för att stycka av en tomt på cirka 5 000 kvadratmeter blev markägaren medveten om beslutat strandskydd. Tomten ligger i ett hörn av det strandskyddade området cirka 200 meter från strandlinjen. Ansökt dispens motsvarar 2 procent av strandskyddad yta och medför inga som helst intrång/begränsning av det rörliga frilufts- eller djurlivet.

LÄS MER:Att angripa strandskyddet i en pandemi är tondövt av M

Denna ansökan har avslagits av både kommun och länsstyrelse med hänvisning till gällande regelverk. Helt orimligt! När markägarna hänvisar till vad som redan har gjorts för att göra stränder och klippor tillgängliga är svaret: "Kan ej beaktas."

Kommunens tjänstemän och politiska ledning tillstyrker ej eftersom de påstår att länsstyrelsen ändå kommer att avslå ansökan. Hur tokigt kan det bli?

ANNONS

Nuvarande regelverk och dess tillämpning är helt orimligt ur ett ägarperspektiv!

Det befintliga regelverket måste i grunden omarbetas så att en rimlig balans kan etableras mellan berörda intressenter. Kommunerna bör ges ett kraftfullt mandat för beslut i enskilda ärenden – inte utifrån ett streck på en karta utan från områdets förutsättningar.

Äganderätten måste respekteras samtidigt som människor ges tillgång till naturen och därför är det rimligt med lokala tillämpningar av strandskyddet.

H-G B. Persson

LÄS MER:Bohuskustens skönhet ska tillhöra oss alla – inte några få

ANNONS