”Aldrig har väl en tårta gjort sig så känd, utan att folk riktigt förstått dess historiska innebörd”, skriver Marielle Peterson den 1 april.
”Aldrig har väl en tårta gjort sig så känd, utan att folk riktigt förstått dess historiska innebörd”, skriver Marielle Peterson den 1 april. Bild: Marc Femenia/TT

Bjuds det på ”massipantåta” i påsk – tacka ja!

Som ny skribent har jag funderat länge och väl på vilket tema som ska uppta min första krönika.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

Både påsken och ramadan stundar och döden och uppståndelsen, reflektion, förlåtelse och solidaritetshandlingar i och med dem. Men dessa traditioner är vi i majoritetssamhället så väl förtrogna med, så dem lämnar jag därhän. Olika kulturyttringar och deras kopplingar till historiska och nutida fenomen och politiska rörelser är dock frågor som engagerar mig stort. Så jag har tänkt låta mindre kända berättelser på dessa teman fylla min plats i den digitala etern, i dag och framöver.

I egenskap av exilsmålänning och folkbildare känner jag en stolthet över massipantåtetraditionens spridning över världen – och till konditorierna i Bohuslän. Aldrig har väl en tårta gjort sig så känd, utan att folk riktigt förstått dess historiska innebörd. I dag äts bakverket lite titt som tätt, ja, även till påsk och under ramadan. Men förr avnjöts det alltså med andakt endast första torsdagen i mars. Jag känner ett visst ansvar att föra berättelsen vidare om ursprunget till denna småländska högtidsdag.

ANNONS

LÄS MER:Marielle vill ge medelmåttan en röst: ”Trött på alla superheroes”

Traditionen uppfördes vid 1800-talets mitt, i samband med att stora folkmassor drevs att söka sig bättre liv västerut. Den förväntade färden gick, som vi alla vet, från Göteborgs hamn och vidare till Nordamerika. Fartygen var relativt få och lämnade hamnen en gång per år: "Fössta tossdan i mass", som man sa på ren småländska. Alla lycksökare fick av förklarliga skäl inte plats på båtarna, utan de med sämst ekonomi och minst drivkraft blev alltså kvar på torra land. De fick skamset se fartyget lämna hamn och i bästa fall vänta på att pröva lyckan efter ytterligare ett år. Vissa blev kvar som gästarbetare i hamnen medan andra gav upp och återvände till sina fattiga potatisåkrar där de levde sina liv präglade av bitterhet, avund och missunnsamhet.

Det vilar en välsignelse i denna munsbit

Denna destruktiva mentalitet ledde till att lokala präster införlivade en årlig tradition där syftet alltså var att glädjas åt våren och livet och andras välgång (främst dem som fick plats på båten) samt att dela sötebröd mellan bröder, så att säga. "Fössta tossdan i mass" gick således prästerskapet runt mellan gårdarna och bjöd på massipantåta. "Tager du denna tåta att äta ihop i nöd och i lust?", frågade de vid varje dörr. Om de svarade "ja", sa prästen "kom då ihåg att du inte kan äta kakan och ha den kvar".

ANNONS

De mest bittra av smålänningarna – en förhållandevis liten grupp – hade svårt för denna nya företeelse. De ville absolut inte bli påminda om sin uteblivna resa, eller dela tårta med folk. De smällde igen dörrarna framför prästerna och levde sina liv i små kretsar av likasinnade, kantade av missunnsamhet, snålhet(!) och en pyrande misstro mot sin nästa. För de smålänningar som svarat "ja" skedde en slags läkning generation för generation och de blev med tiden lika generösa, öppna och välvilliga som övriga invånare. Ja, vissa blev till och med aktiva folkrättskämpar. För de andra blev generationsöverföringen helt motsatt. Och så uppstod bland annat ryktet om "snåla, aviga smålänningar" – grundat på en liten grupp människor som inte kunde hantera en motgång. Båda sidor av denna småländska historik kan vi alltså se spår av än i dag – ända in i politiken och riksdagshuset. Så om du blir bjuden på massipantåta dessa högtidsdagar – tacka för all del ja. Det vilar en välsignelse i denna munsbit. Glad påsk och ramadan kareem!

PS. Efter den här historiebeskrivningen kan det vara värt att påminna om att vi i dag firar källkritikens högtidsdag. April, april...

LÄS MER:Jag är i alla fall trevlig, hur är det med dig?

ANNONS