Kvinna går i skogen.
”Det är tekniskt/administrativt möjligt att göra Sverige till klimatgassänka redan nästa år genom kraftigt minskat virkesuttag”, skriver Dag Lindgren. Bild: Gorm Kallestad

Skogen gör att Sverige kan nå klimatmål betydligt tidigare

Sverige har som mål att utsläppen av växthusgaser ska nå netto-noll senast år 2045 och därefter vara negativa. Netto-noll bör tolkas som att upptagen i bland annat skog är lika stora som utsläppen och detta lär uppnås långt tidigare, möjligen före 2030.

ANNONS
|

Sveriges huvudrapportering till FN (IPCC) och EU rörande klimatutsläpp är Sveriges territoriella utsläpp samt nettoupptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF). Värdena presenteras av Naturvårdsverket. För 2019 beräknas utsläppen till 50,9 megaton koldioxidekvivalenter och nettoupptag i skog till 37,7. Prognosen i Sveriges rapport är att upptaget i skog kommer att öka med några promille per år, men jag bortser från det. Jag antar också att virkesuttaget inte höjs, det vore knappast uthålligt att höja det nämnvärt.

LÄS MER:Jorden vi ärvde ska gå i arv

EU:s klimatmål 2030 fodrar 3 procent utsläppsminskning per år, men det finns goda grunder att ställa förväntningarna på Sverige högre än EU-genomsnittet. Jag räknar med 4 procent per år till 2030. Naturvårdsverket anser att det behövs väsentligt större reduktioner. LULUCF domineras av skog, jag bortser från andra mindre poster. Utgående från detta beräknar jag att Sverige blir en klimatgassänka 2027. Nu är mycket osäkert och en del är inte inkluderat i denna överslagsberäkning. Förmodligen blir det några år senare.

ANNONS

Tidpunkten när Sverige faktiskt blir en klimatgassänka verkar ligga så nära, att den nu bör beräknas mer exakt än min överslagsberäkning, förslagsvis med några olika realistiska alternativ för tiden till 2035. Detta hjälper Sverige att nå sitt klimatmål.

Tidpunkten när Sverige blir klimatgassänka kan tidigareläggas med ökad skogsgödsling. Det är tekniskt/administrativt möjligt att göra Sverige till klimatgassänka redan nästa år genom kraftigt minskat virkesuttag.

LÄS MER:Klimatkrisen kräver förnyelse av skogsbruket

Men det fastställda formella regelverket för klimatrapportering tillgodoräknar knappast upptaget från LULUCF före 2040, det blir först därefter det erkänns att Sverige blivit en klimatgassänka. Det är således viktigare att skapa en skog med ett stort upptag efter 2040 än att kolinlagringen ökar idag genom till exempel minskad avverkning. Förmodligen blir detta en vinst för skogens ackumulerade kollagring till 2100.

Dag Lindgren

ANNONS