Vindkraftverk.

Är flera hundra meter höga vindkraftverk vår framtid?

Vindkraftindustrin ser stor lönsamhet i högre och högre vindkraftverk. De har stora ekonomiska och juridiska muskler för att med olika knep tillsammans med vissa politiker få igenom sådana. Det som börjat som 100–150 meter höga snurror hotar nu att på till exempel Skottfjället bli 220 meter höga.

ANNONS

Resultatet blir stora bullerstörningar och landskapsingrepp som vi hittills inte behövt uppleva. Vissa siktar på 300–350 meter höga snurror i framtiden. Är det verkligen detta invånarna i Bohuslän ska acceptera?

LÄS MER:Majoritet för satsning på vindkraft på Skottfjället

Ingen går säker. Jag har personligen sett hur politiker och industri i en annan del av Sverige trixat igenom en vindkraftpark på 3x10 kilometer i ett naturreservat med skyddsvärd skog. Minnesstenen från 1989 med kungens namnteckning står absurt nog kvar. Sveaskog har kalhuggit den skyddsvärda skogen för att förenkla vindkraftsetableringen.

Det är dags att rädda Skottfjället och andra bohuslänska fjäll från ohämmad exploatering! Inför till exempel en genomgående höjdbegränsning på 100–150 meter i alla kommuner och säkerställ att skyddsvärd natur och miljö verkligen skonas. Ställ krav på politikerna eller rösta bort dem vid nästa val.

ANNONS

Tid för bohusläningarna att tänka till. Fler och fler i landet börjar inse att det inte håller att till vilket pris som helst bara satsa på större och större vindkraftverk. Vi behöver en väl genomtänkt och balanserad elkraftproduktion.

LÄS MER:Markägare protesterar mot planerad vindkraftspark

Det finns tidigare goda exempel på att folkliga protester lyckats stoppa politiska makthavare och företag från exploatering av naturvärden. Ett exempel är Vindelälvsupproret som startade 1962 i byn Adolfström med 40-talet invånare och lyckades väcka en stor folkopinion i hela Sverige. En vattenkraftsutbyggnad som Socialdemokraterna och industrin såg som klappad och klar blev efter en lång och minnesvärd kamp stoppad. Evert Taubes berömda öppna brev till statsministern och en rad i visan ”Änglamark” var en del.

Harald Edstam