Om man däremot tittar man på varför Uddevalla hamnar där det hamnar i tidningen Fokus ranking, så beror det inte på havet. Utan man kan notera att det handlar om tre områden som drar ner placeringen: Bostäder, kommunal ekonomi och äldrefrågor. Detta medan frågor som demografisk utveckling och miljö hjälper till att lyfta placeringen högre än den annars skulle varit. Parametrarna är dock viktade, så området trygghet får till exempel inte det genomslag som det kanske borde ha haft. Om man granskar rankingen för enbart trygghet så ser vi att Uddevalla hamnar på plats 234, utav landets 290 kommuner. Detta är något som också styrks av Kristdemokraternas rapport om integration och utanförskap. Där vi ser att personbrotten i Uddevalla mer än en fördubblats mellan åren 2010 till 2020.
Vi ser också att trångboddheten i stadsdelarna Dalaberg, Tureborg och Hovhult har ökat, som en konsekvens av att hög inflyttning av invandrargrupper där merparten bosätter sig i dessa områden. År 2002 var tolv procent av Uddevallas befolkning utrikes födda. År 2020 har det ökat till 23 procent.
Så, jo, något har förändrats! Ser man exempelvis inte behovet av en aktiv bostadspolitik, som tar tag i trångboddheten i dessa områden – då kan man inte förvänta sig att hamna högre än plats än dagens 256 av landets 290 kommuner, vad gäller området bostäder.
Det är även i dessa tre stadsdelar som problemen, med bland annat hög arbetslöshet, och elever som inte klarar skolan – koncentreras.
Kristdemokraterna vill därför att Uddevalla inspireras av Toronto i Kanada, och deras lyckade exempel på hur man kan bryta utanförskap genom en aktiv bostadspolitik. Ambitionen måste vara något annat, än att ligga i botten på ranking vad gäller kommunal bostadspolitik. Det samma gäller trygghet, se till att anställa fler väktare och ge dom ökade befogenheter att mer aktivt vid brott och gripa misstänkta personer.
Att upprätthålla trygghet, tillhandahålla bostäder – samt säkerställa att äldrefrågor hanteras på ett värdigt sätt, det är sådant som tillhör kommunens kärnverksamhet. Därför måste man ta till sig allvaret i att den förändring som skett. Inte verka oförstående och låtsas som att problemen inte existerar. Avslutningsvis: Det är inte alltid ”hett” att prata om kommunal ekonomi, som till exempel kommunalskatt, låneskuld, självfinansieringsgrad och så vidare.
I grund och botten handlar det dock om huruvida kommuninvånarna får valuta för sina skattepengar, eller om politikerna prioriterar fel. Den kommunala låneskulden har trots högkonjunktur ökat får 38 000 till 62 000 per invånare. (2010-2020) Även om större delen av denna förändring är kopplad till utbyggnad av förskolor, skolor och äldreboenden så är det ett faktum att skulden har ökat. Det blir därför konstigt när Ingemar hävdar att inget har hänt – tvärt om Uddevalla befinner sig i en stor förändring.
Vi anser därför att politiken måste försöka leverera på områden som bostäder och äldrefrågor, snarare än att försaka den kommunala ekonomin på nya arenor eller andra lyxprojekt! Tar man inte tag i de här problemet nu, så kommer dom bara bli värre – och för att kunna ta tag i problemen måste man ha förmåga och mod att våga se dem!
David Sahlsten
Gruppledare KD Uddevalla