Svar till  Karlsson och Erlandsson 15 januari

Preemraffs utbyggnad behövs för klimatet

Skribenterna hävdar att Preems utbyggnad i Lysekil är bra för klimatet. Påståendet verkar i högsta grad anmärkningsvärt. Fortsatt användning av ännu mer fossila bränslen är inte vad klimatet behöver. Istället bör all fossil användning upphöra så snart som möjligt. Det blir omöjligt att nå det svenska klimatmålet om råoljebranschen bygger ut med tunga investeringar (15 miljarder kr) för fortsatt användning av fossila bränslen såsom Preem planerar. 

Preem har dragit tillbaka sin plan att behandla ännu mer råolja vid raffinaderiet från nuvarande 11,4 till 13,9 miljoner ton råolja per år. Det innebär att utsläppen av koldioxid  kommer att öka med ”bara” 60 procent (1,0 miljoner ton) istället för med tidigare begärda 100 % (1,7 miljoner ton). Nuvarande utsläpp ligger årligen på runt 1,7 miljoner ton och kommer således att öka till 2,7 miljoner ton per år. Då blir raffinaderiet Sveriges största utsläppskälla någonsin. Denna dramatiska ökning sker i en tid då alla krafter måste till för att begränsa utsläppen. 

I övrigt har ansökan inte reviderats ur miljösynpunkt. Påståendet av K/E att det inte kommer att bli någon fördubbling av utsläppen är således felaktigt. Exempelvis kommer det starkt  försurande ämnet svavel att öka från 400 ton till 800 ton per år. Det vill säga till nivåer då  försurningen i Västsverige för 30 år sedan var ytterst påtaglig. Effekten för naturen kommer  troligtvis att bli betydande. Skogen kommer lättare att drabbas av insekter, svampar,  bakterier, virus mm. Jordbruket kommer att drabbas med lägre skördar. Sjöar och  vattendrag blir direkt surare med exempelvis mindre fisk. Vattentäkter, både  kommunernas och villaägarnas, blir surare med effekten att exempelvis giftiga metaller ökar. 

Både Munkedals och Lysekils kommuner använder Kärnsjön som vattentäkt. Denna sjö ligger mitt i det område där huvuddelen av Preemraffs luftutsläpp faller ned. Lysekils och Munkedals invånare löper således uppenbar risk att dricka direkta eller indirekta föroreningar från raffinaderiet. 

Andra föroreningar som fördubblas är fackling av överskottsgas, ljussken, kvicksilver, sot och stoft. De senare med betydande miljöpåverkan. Dessa utsläpp sker helt oreglerat och i strid med både svensk och europeisk lagstiftning. Här är Sverige inte ett dugg bättre än länder i Afrika, Asien och Sydamerika. 

Det finns inte tillräckligt med skog i Sverige för att ersätta Preems råoljeförbrukning. Förnybara bränslen i form av skog finns endast till en bråkdel (under 10 %) av den råolja som Preem använder. Svensk skog används idag huvudsakligen till virke, tidningspapper, förpackningsmaterial och flis till värmeverk. 

Konkurrensen är hård om den skog som finns i Sverige. Skogen överutnyttjas dock redan idag. Alltför lite skog skyddas för den alltmer starkt hotade biologiska mångfalden. Uttaget av skog är så omfattande att många växt- och djurarter har påverkats starkt negativt. Så kallade nyckelbiotoper försvinner tyvärr i rasande takt.

Preem trycker i tidningsannonser på geologisk lagring (CCS, carbon capture storage) som en lösning på att omhänderta koldioxid. Det är en teknik som varit känd länge, över 50 år. Tyvärr är det en kostsam och energikrävande metod. Preem hävdar att dom själva inte kan finansiera en sådan lagring. Den är så kostsam att vi skattebetalare måste vara med och bidra. Den ligger dessutom långt fram i tiden, troligtvis över 20-25 år. 

Några större förhoppningar kan således inte ställas på geologisk lagring av koldioxid. Frågan är om CCS överhuvudtaget kan bli kommersiell. Preems intresse av CCS får ses som ett sätt att få genom sin ansökan om att fortsätta med råolja under 25-30 år framåt. 

<strong id="strong-b8bb8aa92e985c1172560931bf01da93">Inge Löfgren</strong>