Det betyder att man förvanskar vårt svenska språk, inför ett nytt genus och avskaffar ordet &quot;man&quot;. Man utbyts mot person i ordsammansättningar. Det går an i ord som tjänsteperson. Det blir svårare med ombudsman, förman, god man, gemene man, landsman, överman och huvudman. När orddelen man ersätts med person, hör man hur dumt det låter.

Företrädaren för Fi påpekar att ordet riksdagsman redan är utbytt mot riksdagsledamot. Det är ju helt i sin ordning. Det blir dock svårare när när talmannen skall ersättas med talesledamoten eller talespersonen, då hörs det hur fel det blir.

Hur skall man benämna myndigheterna JO, KO eller BO? Barnombudspersonen låter ju inte rätt, eller?

Andra ord som innehåller man, till exempel mansperson blir följaktligen personperson. Hur ställer man sig till ordet mansgris? Blir det då persongris? Ett hatobjekt framstår då som något gulligt. De (Fi) missar ju helt målet och skjuter sig själva i foten.

Vår förmåga att använda och förstå vårt språk beror ju inte av hur vi är skapta i grenen, utan hur vi är funtade i huvudet.

Han, Bengt Frisk

Svar direkt:

Du skriver att beslutet rörande “tjänstepersoner” i Strömstads kommun “betyder att man förvanskar vårt svenska språk, inför ett nytt genus och avskaffar ordet ‘man’”. Vidare ger du exempel på ord som du tror nu kommer att bytas ut. Det svenska språket är föränderligt, men detta beslut innebär inte att vi byter ut ord som “mänsklighet” mot “kvinnsklighet” – även om det kanske vore roligt som omväxling.

Det skulle även vara trevligt att som omväxling ha en kvinnlig ordförande i Strömstad för första gången någonsin.

Dina exempel kan lätt göras könsneutrala: ombudsman blir ombud, förman blir chef, god man blir representant, gemene man blir flertalet, överman blir mästare och huvudman blir uppdragsgivare. Vi blev dock förtjusta i ditt förslag “persongris” - det kan komma att implementeras i Strömstads vokabulär.

Skämt åsido: Det vi gjort är att konstatera att det språk vi använder i kommunen kan vara exkluderande eller inkluderande – och vi bestämde oss för att vara inkluderande. Det kan betyda exempelvis att använda könsneutrala uttryck där personens könstillhörighet är okänd eller oväsentlig – eller att inte per automatik anta att en person identifierar sig som kvinna eller man, eftersom uppåt 2,5 procent av befolkningen är transpersoner. 

Vi är övertygade om ordens makt – att vi kan få till en positiv samhällsförändring genom att använda ett modernt och inkluderande språk. Detta kan vara ett steg mot att kvinnor och personer som inte identifierar sig som män aktiverar sig mer politiskt - just nu är knappt 36 procent av kommunfullmäktigeledamöterna kvinnor och det vore både trevligt och rimligt med omkring 50 procent.  Det skulle även vara trevligt att som omväxling ha en kvinnlig ordförande i Strömstad för första gången någonsin.

Ord som “riksdagsman” och “tjänsteman” är historiska rester från en tid när endast män hade dessa positioner. Men funktionen snarare än könet är förstås det relevanta. Vi förstår att du anser att ordet “tjänsteman” är ett helt neutralt ord. Men lyssna på vad som händer om vi vänder på steken:

“Att kallas ‘affärskvinna’ stör inte mig alls, då jag vet att uttrycket omfattar både kvinnor och män” – säger Johan, 51-årig manlig affärskvinna.  Eller “Det är klart att “bäst kvinna för jobbet” kan vara en kvinna eller en man – det är bara ett uttryck!”. “Tjänsteman” låter alltså neutralt för vissa, på grund av att män är normen i samhället.

Faktum är att språkrådet rekommenderar könsneutrala tjänstebeteckningar. Ordet “tjänsteperson” i stället för “tjänsteman” används redan av SKR (Sverige kommuner och Regioner)!  Riksdagen beslutade redan 2005 om en samlad svensk språkpolitik -  och i beslutet framgår vikten av att motverka språkbruk som “konserverar könsroller och osynliggör kvinnor” – som att kalla kvinnor för “tjänsteman”, när det mycket bättre och mer korrekta “tjänsteperson” finns. Allt gott!

Marielle Alvdal

Joar Alvdal

Därför har du fel om könsneutralt språkbruk, Bengt!

Ett könsneutralt språkbruk är ett förvanskat språkbruk!

Inga affärsmän. Det finns många fördelar med könsneutrala uttryck, menar Feministiskt Initiativ i ett svar till kritikern Bengt Frisk. 