Gummigranulat på Lunnevi IP, Grästorp.
Gummigranulat på Lunnevi IP, Grästorp. Bild: Karl af Geijerstam

EU-förbud hotar det lokala föreningslivet i Bohuslän

I 20 år har konstgräsplaner med granulat i Sverige och Bohuslän skapat förutsättningar för barn och ungas idrottande året runt. Ett EU-förbud riskerar att dessa planer förbjuds, med ökade kostnader för det lokala föreningslivet som följd.

ANNONS

Efter ett flertal studier har det konstaterats att materialet inte utgör någon hälsorisk och att det med enkla medel går att minimera spridning av granulatet till närmiljön.

Det som diskuteras är ett förbud av de små, svarta gummikornen som används som ifyllnadsmaterial i konstgräsplaner, så kallat SBR-gummi. Materialet kommer från utvalda, återvunna däck och används på de flesta av Sveriges 1 300 konstgräsplaner. Det är cirkulärt, har hög funktionalitet över tid, bidrar till ett skonsamt underlag för idrottande och rekommenderas av Svenska Fotbollsförbundet. SBR-gummit möjliggör idrottande året runt – något som annars hade varit omöjligt då alternativa material som sand och kork fryser och inte går att spela på under vinterhalvåret.

ANNONS
Svensk Däckåtervinning AB
Svensk Däckåtervinning AB Bild: Daniel Roos

Ett förbud mot SBR-gummi skulle få enorma negativa konsekvenser för Bohuslän. En konstgräsplan motsvarar tio naturgräsplaner sett till årlig speltid och konstgräsplaner skapar 30 miljoner individmotionsstimmar i Sverige per år. I Uddevalla, Munkedal, Lysekil och Sotenäs, där det finns ett tiotal konstgräsplaner, handlar det om cirka 100 000 motionstimmar per år som kan gå förlorade.

Tio konstgräsplaner bidrar över tid till att återanvända över 60 ton däck årligen, däck som annars hade fått gå till förbränning. En övergång till exempelvis infillfria planer och en ökad däckförbränning skulle tillsammans innebära att växthusgasutsläppen för planerna fördubblades och uttagen av fossila resurser skulle få en ökning motsvarande nästan 20 kubikmeter olja på grund av ett större behov av ny plast. Förutom att det är bra att däck kan återvinnas så är SBR-gummi också det billigaste alternativet. Kostnaderna för idrottsanläggningarna i Uddevalla, Munkedal, Lysekil och Sotenäs skulle vid en övergång till infillfria planer öka med i 825 000 kr per år.

Förslaget från EU när det gäller konstgräsgranulat är illa underbyggt och baseras på äldre teoretiska resonemang som sedan länge motbevisats av verkliga mätningar av spill. Med enkla medel som borstar, skogaller och hårdytor för snöröjning går det att reducera granulatspill från konstgräsplaner till endast 10 gram per plan och år. Det är enbart en bråkdel av de siffror som florerar i debatten.

ANNONS

Förslaget från EU, att helt förbjuda granulat i konstgräs, är helt onödigt. EU fyllde nyligen ett hål i regelverket genom att begränsa halterna av PAH i fyllnadsmaterial på konstgräsplaner och lekytor för att säkerställa trygga lekmiljöer, och svenskt granulat klarar gränsen med god marginal. EU vill nu helt förbjuda användningen av granulat, trots att det enligt deras eget regelverk klassas som säkert för hälsan.

Vi måste våga ha ett systemperspektiv i miljö-, och hållbarhetsfrågor. Användningen av SBR-gummi bidrar till att däck kan återvinnas, ingå i ett cirkulärt system där materialets egenskaper tillvaratas och används för att främja folkhälsan.

Om ett totalförbud går igenom skulle det få enormt negativa konsekvenser för miljön, folkhälsan och samhällsekonomin. Istället för ett dyrt och ineffektivt förbud borde man införa begränsningsåtgärder och tydliggöra informationen till kommunerna om hur man bäst sköter konstgräsplaner. Det är en rimlig ansträngning för att säkerställa att våra barn och unga kan fortsätta spela fotboll året runt, i hela landet utan att belasta miljön.

Fredrik Ardefors

vd Svensk Däckåtervinning