Fantiserat fram en bild om hur världen kan se ut år 2050

Och bilden jag får av denna värld är allt annat än negativ. Eftersom vi helt slutat med olja och andra fossila bränslen fylls inte längre haven av de stora oljetankrarna, menar skribenten.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

Häromveckan kom FNs nya rapport som handlar om läget för klimatet. Där slås fast att utsläppen nu är högre än de var före pandemin och att vi måste sjufaldiga våra klimatambitioner om vi ska nå klimatmålen. Det är ganska radikalt och alla förstår att detta inte är möjligt med nuvarande ”businnes as usual”-politik. Vi ska hålla i huvudet att om vi inte ställer om riskerar vi en galopperande temperaturökning som redan om ett par decennier leder till en miljard klimatflyktingar då stora delar av jorden förvandlas till öken och då de höjda vattennivåerna lägger våra största kuststäder under vatten. Som för att förvärra situationen varnar forskare för att vårt industriella jordbruk med konstgödsling leder till att matjorden försvinner, med resultatet att vi inom sextio år inte har någon odlingsbar mark kvar. Och har vi ingen odlingsbar mark svälter vi naturligtvis ihjäl.

ANNONS

Jag har roat mig med att fantisera om hur en annorlunda värld skulle kunna se ut, en värld där vi lyssnat på forskningen och ställt om. Och bilden jag får av denna värld är allt annat än negativ. Verkligheten är naturligtvis sällan så enkel, men det kunde vara värt ett försök.

Världen 2050:

1) Vi har infört bilfria städer. De breda gatorna och stora parkeringsytorna har omvandlats till grönområden där människor kan vistas och där stadsodlingar anlagts. Folk förflyttar sig oftast via cykel eller kollektivtrafik. Den ökade grönskan i städerna har fått ned den lokala temperaturen med flera grader under värmeböljor. Då en större del av maten produceras lokalt, inne i själva städerna, har de tunga dagliga transporterna minskat rejält. Ljudbilden inne i städerna har förändrats, istället för dagens kompakta motormuller hörs mänskliga röster och fågelsång och barnen kan springa friare utan att riskera att bli överkörda. Luftkvaliteten är radikalt förbättrad, både på grund av minskade utsläpp från bilar, men också på grund av växtligheten – som även upptar koldioxid och därmed minskar den globala uppvärmningen.

2) Vi har slagit hål på idén om ständig tillväxt och ställt om till ett hållbart ekonomiskt system baserat på cirkulär, lokal ekonomi. Detta har medfört att konsumtionshetsen och reklamen försvunnit. Vi har minskat beroendet av stora industrier och fler produkter produceras lokalt i en mindre, hantverksliknande, skala. Detta har lett till en högre kvalitet på produkterna och då vi slagit av oss reklamens förtrollning inser vi att vi inte behöver köpa en ny tröja eller ett par nya byxor varje år. De tusentals miljarder som tidigare lagts på reklamkampanjer är en utgift som är borta och därför blir priset på en lokalt, småskaligt producerad vara inte så mycket högre. Det växer även fram en ny och blomstrande marknad för återbruk och reparation. De flesta transporter av varor fram och tillbaka över jordklotet har upphört vilket minskar både utsläppen och kostnaderna. Då varor produceras och säljs lokalt stannar också intäkterna i närområdet, stärker den lokala ekonomin och hamnar inte hos miljardärer långt borta.

ANNONS

3) Köttkonsumtionen har minskats drastiskt, vilket frisätter enorma arealer odlingsmark.

4) Eftersom vi helt slutat med olja och andra fossila bränslen fylls inte längre haven av de stora oljetankrarna (större delen av världens havsbaserade transporter på 2020-talet bestod av fossila bränslen som fraktades hit och dit).

5) Jordbruket har ställt om till hållbara metoder såsom regenerativt jordbruk och permakultur vilket inkluderar gröngödsling.

6) Skogarna har blivit betydligt större – både på grund av den minskade köttindustrin, men även som en följd av ett upphörande av hyggesbruket.

Som sagt; omställningen ser väl inte så farlig ut? Vem tycker inte om lugna, tysta städer med ren luft? Eller ett lugnare liv med mindre konsumtionshets och mer fritid? Eller mer lokalt producerade varor och mat av högre kvalitet? Eller mindre tid i bilköer? Eller mer jämställdhet? Eller renare hav? Eller färre väpnade konflikter och mer demokrati och frihet? Eller stora vackra naturskogar istället för enorma kalhyggen?

Om vi dessutom kan hindra klimatförändringarna och rädda mänskligheten har jag bara en sista fråga: Vad väntar vi på?

Mårten Falk,

musiker och talesperson för Klimataktion

ANNONS