Självklart ska Sverige hjälpa ukrainska flyktingar, men att ta pengarna från stödet till fattiga och utsatta människor, i bland annat Afghanistan, anser vi är helt fel. Afghanistans folk, som har drabbats i decennier av krig, är nu i ett ytterst kritiskt läge inte minst på grund av talibanernas de facto-styre, internationella sanktioner, pandemi, torka och följderna av kriget i Ukraina.

De aviserade nedskärningarna motsvarar 18 procent av biståndsbudgeten. Det kommer att drabba miljontals människor som får livsavgörande stöd från Sveriges biståndsorganisationer, inklusive Svenska Afghanistankommittén (SAK) som med cirka 7 000 anställda driver sjukvård och utbildning på den afghanska landsbygden. För SAK:s del skulle en så stor nedskärning motsvara nästan hälften av organisationens utbildningsprogram som idag ger över 100 000 barn tillgång till utbildning, varav 60 000 flickor och som sysselsätter mer än 3 000 lärare. Utan utbildning ingen framtid. Det ger en miljö som gynnar rekrytering av pojkar till soldater och ytterligare våld och förtryck. Det är ett perfekt recept för nya humanitära kriser och flyktingströmmar.

Det är bara ett exempel av många. Nedskärningarna kommer också att få förödande effekt för arbetet mot sjukdomar, barnadödlighet, fattigdom och förtryck, samt för barns och kvinnors rättigheter. Fler kommer att knuffas ner i extrem fattigdom. 

Sverige bör göra allt som krävs för att flyktingarna från Ukraina ska få ett bra mottagande. Men varför ska utsatta människor i andra konfliktdrabbade länder, som exempelvis Afghanistan och Syrien, betala notan? Att använda biståndet till flyktingmottagande i Sverige är fel tänkt och kortsiktigt.

<strong id="strong-c5accbf5da043324becd2de9b565b333">Elsa Andréen, Lennart Olsson, </strong>

Svenska Afghanistankommittén, Vänersborgs lokalförening