Det är lätt att lägga ansvaret för att lösa klimatkrisen på någon annan. Kanske på Kina med alla sina kolkraftverk? Eller på USA som släpper ut mest växthusgaser per invånare? Vad spelar Sveriges insatser för roll, och mina individuella val gör ju bara en mikroskopisk skillnad globalt sett.

Men samma argument kan användas av Kina, som kan säga att deras utsläpp per individ är så låga och satsningar på sol- och vindenergi så stora att andra har ett större ansvar. Eller av bilindustrin, eller flyget, eller fartygsindustrin som kan säga att just deras utsläpp utgör en så begränsad andel av den totala mängden utsläpp att de inte behöver ändra något. Hela EU:s bidrag till växthusgaser är globalt sett inte jättestort – kanske behöver vi då inte göra något alls inom EU? Följden av ett sådant resonemang blir att ingen gör något. 

Vore det inte bättre att se det som att alla bidrag till växthuseffekten ska bort och att varje kubikmeter koldioxid räknas? Och att alla har ett moraliskt ansvar att göra så mycket som man själv kan.

Som svensk kan den enskilt största klimatåtgärden vara att avstå en flygresa. En flygresa till Spanien tur och retur kan släppa ut motsvarande ett ton koldioxid per resenär. I stället för att sträva efter en återgång till livet före coronapandemin, med fyllda charterplan till varmare länder, kanske vi behöver stanna upp och reflektera. Virushotet gjorde det självklart för hela mänskligheten att ställa om sina liv. Nu behöver vi ställa om för att möta klimatkrisen. Vi ska återbygga det som var bra, men också ta chansen att bygga upp något bättre.

Tyvärr är det svårt att klimatkompensera för de globala utsläppen från flyget. För att årligen fånga in samma mängd koldioxid som flyget släpper ut globalt skulle man behöva utöka skogsområdena i världen med enorma ytor. 

Har det blivit dags för oss att ompröva våra flygvanor? Hur många av våra flygresor är egentligen nödvändiga? Måste vi komma så långt bort så snabbt? Kan man låta själva resan vara en del av upplevelsen? Och vad är egentligen semester? Den sinnesstämning eller känsla som vi eftersträvar på vår semester kanske går att hitta på betydligt närmare håll? Varje gång vi flyger långt bort går vi miste om något annat nära. Vad döljer sig egentligen inom en tågradie (eller en cykelradie) hemifrån?

Så innan vi bokar nästa flygresa kan vi ju fundera en stund först på om vi vill rädda världen i stället. Och kanske hitta ett semesterparadis på mycket närmare håll än vi anat.

<strong id="strong-e0d50f7e7ea8faa355fdc86cf3339387">Björn Belfrage</strong>

Flyga eller rädda världen – vad är viktigast för dig?

&quot;Hur många av våra flygresor är egentligen nödvändiga? Måste vi komma så långt bort så snabbt?&quot;