De senaste två åren har varit en ansträngande tid för Västtrafik som förlorat miljardbelopp eftersom resenärerna jobbat hemifrån eller tagit bilen till jobbet under pandemin. Nu behöver Västtrafik få resurser för att starta upp kollektivtrafiken igen och helst erbjuda ett bättre utbud av busslinjer än före pandemin. Men här finns förstås osäkerheter. Vilka intäkter kan Västtrafik räkna med för att kunna öka standarden, förbättra turtäthet och bättre matcha kollektivtrafiken till människors behov?
Ganska nyligen beslutade regionfullmäktige om ett nytt zonsystem för kollektivtrafiken. Det innebär ett förenklat system för resenärerna. Förutom en ny zonindelning har biljettpriset sjunkit för många resenärer. Regionala, lite längre resor är förhållandevis billiga. En bussresa mellan exempelvis Lysekil och Skövde kostar 35 kronor, ett synnerligen förmånligt erbjudande. Resor in mot Göteborg kostar lite mer, men priset är lägre än innan den nya zonindelningen. En tågresa mellan Uddevalla och Göteborg kostade tidigare 126 kronor. Idag kostar det 105 kronor att åka samma sträcka.
Det är en utmaning att ligga kvar på dessa förhållandevis låga biljettpriser. Priset på drivmedel stiger, inflationen ökar och samtidigt som vi behöver bättre kvalitet i trafiken med minskad miljöpåverkan. Vi vill också köpa fler tåg och spårvagnar för att öka standarden. För att locka tillbaka resenärer till kollektivtrafiken behöver Västtrafik ha resurser att satsa. Hur mycket skattekollektivet ska betala i förhållande till vad resenärerna betalar när de reser till jobb eller studier är förstås en central fråga. Det rimliga är att genomföra en stegvis höjning av biljettpriset under ett antal år så att Västtrafik får nya resurser i takt med att antalet resenärer ökar.
Inför beslut om budget för 2023 för Västra Götalandsregionen behöver vi få fart på utbyggnaden av kollektivtrafiken, bortom pandemin. Västtrafiks intäktsbortfall under pandemin 2020-2021 är obegripligt stora. Staten har bara marginellt täckt förlusterna. Nu pågår diskussioner hur detta stora tapp i resenärer och intäkter ska återtas. Det är centralt att kollektivtrafiken får resurser varje budgetår enligt en så kallad indexuppräkning, det vill säga att den biljett som idag kostar 35 kronor höjs till 36 kronor. En kontinuerlig höjning i takt med prisökningarna är att föredra än att busslinjer läggs ner. Att däremot hålla långsiktigt nere biljettpriset leder till sjunkande intäkter och därmed en sämre kollektivtrafik.
Denna vecka har (S) i Västra Götalandsregionen föreslagit att biljettpriset ska frysas på nuvarande nivå. Det kan låta lockande, men förslaget innebär att Västtrafiks intäkter sjunker och utmaningen för kollektivtrafiken som helhet försvåras. Socialdemokraternas förslag innebär att Västtrafiks förluster ökar med 110 miljoner kronor under 2023. Fryser man biljettpriset ett budgetår är det svårt att ta igen det intäktsbortfallet ett annat år. Förslaget från (s) innebär i praktiken ett bortfall på en miljard kronor sett över ett antal år. Det drabbar resenärer med minskat utbud av kollektivtrafik men också alla skattebetalare som får betala en ännu större andel av biljetterna.
Socialdemokraterna i Västra Götaland kommer knappast att gå till val på en försämrad kollektivtrafik. Förmodligen kommer (s) att basunera ut förträffligheten över att biljettpriset fryses. Baksidan av detta kalas, att kollektivtrafiken får mindre resurser och att färre resenärer kan åka kollektivt till jobbet kommer (S) sannolikt att försöka dölja. Socialdemokraternas förslag är populism.
Maria Andersson (C), Lysekil
kandidat till regionfullmäktige