I Sverige ska färre försörja fler och allt fler lever längre

Framtidens resurser innebär kunskapsutveckling och ändrade arbetssätt för att ta tillvarata smart teknik, menar debattören.

ANNONS
|

Framtiden inom vården innebär inte ökade resurser i traditionell mening. Framtidens resurser innebär kunskapsutveckling och ändrade arbetssätt för att ta tillvarata smart teknik. Resultatet blir mindre administrativ börda, bättre arbetsmiljö, mer patienttid, högre patientsäkerhet och datadrivna beslutsunderlag för framtida beslut. Här är fyra konkreta anledningar varför region Västra Götaland bör arbeta med digitala lösningar i vården.

Alla ledare inom vården – sjukhus eller primärvård – måste nu fundera på hur vi får en välfungerande vård utan mer resurser. I en skakig omvärld med stigande inflation, skenande energipriser och utmanande kompetensförsörjning måste vi alla tänka om, tänka smart och tänka funktion. Precis som övriga branscher underlättar arbetsmoment och processer genom digitala verktyg, har vårdsektorn den mesta nyttan framför sig. Här är fyra anledningar som jag ser utifrån mina 17 år med att effektivisera dokumentationen inom vården.

ANNONS

Allt fler inom vården klagar över en ökad administrativ börda, där dessutom många olika inloggningar stjäl tid och skapar frustration för den enskilde medarbetaren. Med rätt funktioner i befintliga system frigörs både tid till patientnära vård, samtidigt som det hanterar stressrelaterad arbetsmiljö som är kopplad till alla olika system.

Allt fler medarbetare inom vården närmar sig pensionsåldern, samtidigt som allt för få ungdomar utbildar sig till vårdyrken. Och antalet som har valt att utbilda sig inom vården räcker inte till på långa vägar. Genom att frigöra tid från administration genom digitala verktyg kan befintlig läkare, sjuksköterska eller undersköterska spara upp till en arbetsdag i veckan. Det skulle innebära 1 103 fler läkare i region Västra Götaland.

Data- och informationssäkerhet är en hygienfaktor, och övriga branscher arbetar idag med smidiga digitala system och funktioner. Både utifrån kund- och medarbetarperspektiv. Medborgare ställer idag allt högre krav på att både förstå sin journal, och få tillgång till den efter sitt läkarbesök. Jag vet många metoder som används idag som varken patientsäkert eller en effektiv arbetsmetod.

I Sverige ska färre försörja fler och allt fler lever längre. Samtidigt lever vi i en skakig omvärld – i efterdyningarna av en pandemi – som leder oss mot en lågkonjunktur. Ökade ekonomiska resurser är inte en framkomlig väg. Istället bör vi arbeta smartare och mer effektivt där digitala verktyg är lösningen. Det innebär mer tid för vårdprofessionen samtidigt som region Västra Götaland kan spara över 564 miljoner kronor utan att färre ska springa fortare.

ANNONS

Inget av det här innebär ytterligare ”innovationsprojekt” eller nya system för vården. Lösningarna för att minska tid till dokumentation finns redan idag som exempelvis tal till journal, BI, kodassistenter, AI och single sign on-lösningar. Nu behövs alltså investering i digital kunskap för att kunna bli en riktigt vass beställare av funktion och följa upp leveransen. Alla bör gilla målet (för ingen vill väl ha motsatsen?), förbättrad arbetsmiljö för era medarbetare, frigör tid för befintlig personal som motsvarar 1 103 fler läkare i regionen, ökad patientsäkerhet och lägre kostnader. Man kan också säga bättre hushållning av våra gemensamma resurser.

Henric Carlsson

Omilon

ANNONS