Landsbygden har kreativa och företagsamma människor men en väl fungerande infrastruktur är oftast en nödvändig förutsättning, menar debattören.
Landsbygden har kreativa och företagsamma människor men en väl fungerande infrastruktur är oftast en nödvändig förutsättning, menar debattören. Bild: Most Photos

Infrastruktursatsningar är nödvändiga för landsbygden

Landsbygden har kreativa och företagsamma människor men en väl fungerande infrastruktur är oftast en nödvändig förutsättning, menar debattören.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

På många håll i vårt avlånga land har landsbygden halkat efter städer när det gäller utveckling av befolkning, arbetstillfällen, både privat och offentlig service, kommunikationer etcetera. Detta märks tydligt på vissa platser, inte minst inom Fyrbodal. Vad behöver då göras för att vända trenden? En av de viktigaste förutsättningarna för att skapa lokal utveckling är infrastruktursatsningar. Landsbygden har kreativa och företagsamma människor men en väl fungerande infrastruktur är oftast en nödvändig förutsättning för att företag och arbetstillfällen skall växa fram.

Att vägar, järnvägar och cykelvägar, bredband byggs ut, underhålls, förbättras inte bara i städerna utan även på landsbygden är en överlevnadsfråga. I vårt närområde finns mycket att åtgärda:

ANNONS

⁃ En katastrofal E-45:a genom Dalsland och uppåt.

⁃ Riksväg 171anslutningen från E-6 till Sotenäs, Lysekil via Munkedal kommun.

⁃ Bohusbanan från Uddevalla och norrut.

⁃ Järnvägen till Norge via Dalsland.

⁃ Bristen på cykelvägar i de flesta av våra kommuner för att ta några exempel.

Hur kan man då satsa på höghastighetståg mellan våra stora städer, som ska gå i 320 kilometer i timmen i stället för dagens 240 kilometer i timmen. Det är en satsning på minst 500 miljarder kronor och skulle tränga undan medel för satsningar på befintlig infrastruktur och utveckling av ny infrastruktur på landsbygden. Det finns också goda exempel i vårt närområde, exempelvis utbyggnaden av järnväg och väg till Göteborg från Trollhättan. Utbyggnaden av E-6 från Göteborg till Norge.

Dessa satsningar har skapat förutsättningar, för de orter, som ligger längs dessa kommunikationsleder att attrahera så väl företag, arbetskraft som nya invånare som kan bidra till lokal utveckling och skapa större arbetsmarknadsregioner. Trots stora infrastruktursatsningar från regeringar av olika kulörer så hamnar oftast landsbygden i strykklass. Ska landsbygden kunna leva och överleva så måste man få de förutsättningar som många städer har idag. Varför ska man acceptera dåliga och osäkra vägar, järnvägar, avsaknaden av cykelvägar, så man inte kan cykla säkert eller dåliga uppkopplingar till internet bara för man bor på landsbygden?

ANNONS

Ett lokalt exempel på att landsbygden är bortprioriterat. Under början av 2000-talet var det vägverket som prioriterade de regionala satsningarna som skulle göras. Sotenäs skulle då få en utbyggd och breddad väg till Gläborg. Den så kallade Sotenäslänken. Vi låg högst upp i prioriteringen då man plötsligt prioriterade om pengarna som var tänkta till Sotenäs till ett infrastrukturprojekt i Göteborg. Sotenäslänken som var tänkt att stå klar 2012 har fortfarande inte kommit till stånd. Detta är inte acceptabelt! Växtkraften är stark på landsbygden med många kreativa och företagsamma människor men stat och region måste bidra med näring i form av infrastruktur så att fröerna kan gro.

Mikael Sternemar,

riksdags, region och kommunkandidat, Liberalerna Sotenäs

ANNONS