Det finns lagar och regler som gäller alla – även för politiker. Politiker ska styra och leda den långsiktiga inriktningen i första hand. Tjänstemän/kvinnor ska följa de lagar och regler som riksdag och regering beslutat. Det kan inte lokala politiker ändra på. Det krävs respekt och förutsättningar för att kunna utföra sitt jobb. Dessutom ska anställda vara behjälpliga med frågor och underlag för beslut.
Demokrati är att göra det möjligt för alla politiker, i alla åldrar och yrken, att delta i möten och beslut. De flesta är så kallade fritidspolitiker vilket betyder att man för att delta till exempel i Kommunfullmäktigemöten måste ta ledigt från sitt arbete (lagstadgad rättighet att få ledigt för politiskt uppdrag man är vald till) och därmed förlora lön och i förlängningen gå miste om inbetalningar till framtida pension, sjukpenninggrundandeinkomst och andra socialförsäkringsrättigheter. Har då inte dessa personer rätt att få ersättning för sitt uppdrag för demokratin? Mycket arbete krävs på fritiden som att sätta sig in i ärenden inför beslut. Det duger inte att öppna handlingar på möten, som händer.
Allt kräver ett stort engagemang.
De som har fasta arvoden är kommunalråd, ordföranden i nämnder och styrelser – allt efter beslutad och förväntad insats. Att då minska antal politiker, nämnder och förvaltningar och tro att arbetsbördan minskar är oförståelse för demokrati och lagstiftning i Sverige.
Flera partier har i sitt valmaterial använt uttryck som "För Sotenäs bästa", "Sunt förnuft". Dessa uttryck vittnar inte om respekt för kommuninvånarna eftersom innebörden inte är samma för alla personer.
Det gäller för politiker att vara lyhörda för vad "vanliga" invånare säger. Hört uttrycket: "Att gå en mil i någon annans skor"? Kanske dags för medborgarfrukostar istället för företagarfrukostar?
Ingen i dagens Sotenäs vill ha gamla tiders småindustri i sina bostadsområden då förutsättningarna är annorlunda i dag – trafik, hälsoaspekter med mera.
SCB visar i slutet av 2021 att 60 procent av personer över 60 år och äldre i Sotenäs bor med en partner. Ensamhushåll – med barn eller utan – i Sotenäs är 47,6 procent av befolkningen. Hur tar man tillvara behoven av bostäder för bra utemiljö, framtida hälsa, ofrivillig ensamhet, våld i nära relationer och med barns och ensamföräldrars rätt att umgås med vänner/vara varannanveckas föräldrar med mera när man bygger lägenheter på 35, 45 och 50 kvadrat och skyller på kostnader? Exempel Skolgatan 7 och Bankeberg i Hunnebostrand – och nu senast de nya lägenheterna i Bovallstrand.
Om inte kommunens ekonomi räcker till kanske dags att fundera? Det är i dag stort samarbete mellan Sotenäs och Lysekils kommuner – nämnder, skola, arbete med mera.
Kanske dags att slå ihop kommunerna? Sotenäs har planer för bostäder och Lysekil har djuphamn.
Iakttagande kommuninvånare