Att omvärlden förändrats med Rysslands invasion av Ukraina är nog alla överens om. Som medlem i Nato förlitar man sig på artikel fem där det står att en attack på ett land som är medlem av Nato ses som en attack på alla medlemsländer. Detta har genom åren fungerat på ett avskräckande sätt och inget land har vågat ta risken att attackera ett Natoland. Det finns dock inget tvingande i artikel fem som säger att andra medlemsländer måste hjälpa till med flyg, marin eller soldater, utan hjälpen kan bli att man bistår med fältsjukhus, hjälmar, ammunition. Precis som omvärlden gjorde inledningsvis till Ukraina, som inte är medlem i Nato. Där gick dock många länder in sen och bistod med både det ena och det andra. Denna hjälp började man ge när man såg att Ukraina stod emot och genom att skänka tyngre och större eldkraft kunde Ukraina försvaga Ryssland. Detta gläder säkert stora grannen i väst.
Ett medlemskap i Nato är inte mycket värt om inte artikel fem tydliggörs, eftersom den inte kommer fungera i avskräckande syfte längre. Den behöver visa tydligt att medlemsländer med full militärkraft hjälper varandra vid ett angrepp på ett Natoland. Är ett sådant medlemskap något att sträva efter. Det finns risk att vi ska bistå på många olika ställen i världen som medlem i Nato.
Det finns därför väldigt många skäl att noga överväga om ett medlemskap skulle fylla någon funktion och hur skulle vi skyddas under ansökningstiden. Att hävda att vi ska behålla vår neutralitet som tjänat oss väl hör man ibland. Men hur neutrala var Sverige när man lät enorma mängder tyska soldater transporteras genom Sverige under andra världskriget för att angripa Ryssland längst uppe i norr. Där vågade vi inte vara neutrala då det fanns en risk att vi skulle bli angripna och dras in i kriget.
Så trots att våra närmaste grannländer Norge och Danmark invaderats upplät vi Sverige som transitland för Tyskland, dit vi också exporterade mycket som gick till krigsmateriel. Så att kalla oss för ett neutralt land är lite missvisande. Vi vänder kappan efter vinden.
Det arbete som påbörjats med en upprustning av vårt egna försvar behöver göras snabbt och det måste till pengar. Det samma gäller många medlemsländer i EU. Ett militärt samarbete i Europa bör ske inom ramen för medlemsländerna i EU. Ett angrepp på ett EU-land bör ses som en attack på hela EU och försvaras av EU. Så även om många anser att beslut måste fattas snabbt så är jag tveksam om det är rätt väg att gå.
Tveksam till Nato