Hunger handlar om mat – men inte bara. Rent tekniskt har vi nämligen alla förutsättningar för att utrota hunger och fattigdom. Men utmaningen ligger i att ge alla människor samma möjligheter till självbestämmande och ett värdigt liv.
Hunger är ett komplext problem som påverkas av många faktorer, och som bara kan lösas genom att ta itu med alla dessa. I grunden handlar hunger om att människor fråntas sina grundläggande rättigheter och att vi föds med olika möjligheter. För att utrota hunger måste vi säkerställa att dessa rättigheter tillgodoses för alla. Varje människa måste ha möjlighet att påverka sitt liv.
Människor som själva lever i hunger har kunskaper och kan bidra med lösningar till en mer hållbar utveckling. När kvinnor tar ledande positioner i utvecklingsarbetet förändras samhällen till det bättre. När hela byar engageras leder de sin utveckling ur hunger, och när de dessutom bygger relationer med lokala och nationella myndigheter blir arbetet stabilt och långsiktigt. Först när vi ser människor som lever i hunger som en del av lösningen, inte som problemet, har vi möjlighet att avskaffa hungern.
Individer världen över arbetar outtröttligt för att ge sig själva och sina familjer en bättre framtid, men trots det går den globala utvecklingen åt fel håll och sedan 2014 ökar hungern. Enligt FAO levde upp till 811 miljoner människor i hunger 2020 – en ökning (som delvis beror på pandemin) med 161 miljoner människor sedan 2019.
Vi kan avskaffa hunger om vi slutar se människor som lever i hunger och fattigdom som offer och istället ser våra medmänniskor i utsatthet som individer med potential att förändra. De kan ta sig och sina familjer ur hunger och fattigdom – om de bara får en möjlighet.
Vi kan alla bidra till att göra skillnad i arbetet mot världshungern, en tyst katastrof som går att stoppa. Om det inte är nu, med våra stora möjligheter och ökade behov, när ska vi då på riktigt prioritera att utrota hunger?
Malin Flemström
vd The Hunger Project