Runt om i Sverige sitter framtidens läkare upptagna med samma problem: att försöka få tag på en AT-tjänst. Allmäntjänstgöring (AT) är obligatorisk för alla studenter som påbörjade sin läkarutbildning innan höstterminen 2021. Utan AT-tjänst, ingen läkarlegitimation.
Att få AT-tjänst är lättare sagt än gjort. Antalet nyutexaminerade läkarstudenter är nämligen långt fler än antalet tillgängliga AT-tjänster. Idag är väntetiden för att göra AT i snitt 11,14 månader. Det visar en undersökning från Sveriges yngre läkare (SYLF). Region Stockholm är sämst i klassen. Där får nyutbildade läkare vänta hela 17,9 månader på en AT-tjänst. Kortast är väntetiden i Västernorrland, med 6,5 månader, vilket också det är för länge. Här i Västra Götaland är väntetiden i snitt över ett år för en nyutexaminerad läkare innan hen kan påbörja sin AT, vilket är allt för länge
Regeringens nationella vårdkompetensråd har gjort beräkningar som visar att tiden från läkarexamen till läkarlegitimation har ökat med 5,5 månader sedan 2008. Idag tar det i snitt hela tre år från examen till läkarlegitimation. Och när vägen till legitimation blir längre, blir förstås vägen till färdig specialistläkare ännu längre. Samtidigt som det råder stor brist på specialistläkare i 19 av 21 regioner i Sverige, står alltså nyexaminerade läkare och stampar i väntan på att få göra AT. Det är ett enormt slöseri med samhällets resurser. Bristen på AT-tjänster går naturligtvis ut över patienterna som får vänta på vård när bristen på specialistläkare är stor, inte minst inom NU-sjukvården.
För den som är i behov av vård blir bristen på AT-tjänster en patientsäkerhetsrisk. De oerfarna, nyexaminerade läkarna utan legitimation tvingas i väntan på AT-tjänst vikariera som olegitimerade läkare. Hela 91 procent arbetar som läkare utan legitimation under sin väntan på AT. Inte sällan hittar vi dem på akutmottagningarna med hög arbetsbelastning och ofta utan tillgång till handledning och stöd av legitimerad kollega. Som underläkare före AT har man också betydligt sämre villkor och lön än AT-läkare. De som är ansvariga för att detta får fortgå i vårt område är Västra Götalandsregionen. AT är tänkt att vara den första introduktionen till läkaryrket – inte tuffa vikariat på akuten. Regionen måste genast sluta upp med att systematiskt utnyttja unga läkare som billig arbetskraft och staten måste ta sitt övergripande ansvar. För att lösa bristen på AT-tjänster kräver vi följande åtgärder:
● Staten måste ta över ansvaret för dimensioneringen av AT-tjänster.
● Regeringen måste skyndsamt ge Nationella vårdkompetensrådet i uppdrag att ta över ansvaret att dimensionera och samordna hur många AT-tjänster som ska finnas i varje region. Regionerna måste sluta se det som fritt valt arbete.
● AT-tjänsterna ska vara 18 månader.
● Idag är majoriteten av AT-tjänsterna längre än vad som krävs. Omvandla AT-tjänster till 18 månader så blir fler tjänster tillgängliga.
● Använd möjligheten att placera AT-läkare i fler verksamheter
● AT ska kunna förläggas till fler verksamheter än vad som traditionellt sett gjorts. Så länge AT-läkaren uppnår målen kan till exempel delar av kirurgplaceringen göras vid en kvinnoklinik.
Johanna Berg
ordförande SYLF Nordvästra Götaland,
Emelie Hultberg
ordförande Västra Götalands läkarförening
Madeleine Liljegren
ordförande Sveriges Yngre Läkare (SYLF)
Sofia Rydgren Stale
ordförande Sveriges Läkarförbund