I ett läge där vi haft köpstopp och inte fått köpa läromedel, där eleverna kämpar i pandemin, där vi arbetar hårt med drygt 50 elever i årskurs 8 och 9 som saknar gymnasiebehörighet, där vi jobbar med olika alternativ för att vi inte vet hur smittläget ser ut nästa dag.
Det finns en ryckighet i de kommunala besluten. De senaste veckorna överträffar allt vi tidigare upplevt. För ett år sedan var vi i samma situation, och tjänstemännen, med stor erfarenhet och kunskap på sina områden, tog fram förslag till besparingar. Dessa förslag förkastades, nu sitter vi fortfarande i samma sits. Vad använder kommunen sina tjänstemän till? Det krävs stort politiskt mod att fatta beslut i svåra lägen, men kommunens bästa måste ändå alltid vara avgörande. Vi hoppas det är så viktigt att man kan samarbeta över de egna partiernas linjer. Det finns inget viktigare än att skapa goda förutsättningar för barns framtid.
LÄS MER:Vi mår allt sämre men vågar inte klaga – lärarnas moment 22
11 miljoner är mycket pengar. Hur har ni politiker tänkt spara dessa pengar? Är det kanske 20 tjänster? Eller 40? Det lär inte vara möjligt att göra besparingen och få en effekt på 11 miljoner på ett halvt år?
Skolan är en stor utgiftspost i alla kommuner. I sparivern är det lätt att förledas till att jämföra kostnader mellan kommuner och tycka att kostnaderna är höga. För att jämföra krävs dock en god insikt i många olika system och Skolverkets Salsa är ett. Denna databas visar betygsutveckling i förhållande till faktorer skolorna inte kan påverka och är till för att beslutsfattare ska kunna fatta kloka beslut. Hur påverkar en besparing på 11 miljoner dessa resultat?
En reflektion vi har gjort kring kostnader är att gymnasieutbildningarna kostar olika mycket. De senaste åren har antalet elever i Färgelanda kommun som sökt sig till yrkesprogram ökat. Ett högskoleförberedande program kostar 87 000 kronor per elev och år, medan yrkesprogram kostar 200 000–250 000 kronor. Här söker 60 procent av ungdomarna yrkesprogram. Detta är kostsamt.
LÄS MER:Kommunen vill spara i skolan men skjuter bara på problemen
Vi oroar oss för att minskade resurser i grundskolan medför att fler elever inte klarar gymnasiebehörigheten. Då hamnar de på de individuella programmen som innebär ett fjärde år på gymnasiet. Eller så struntar de i gymnasiet eller hoppar av. Framtidsutsikterna för dessa elever är dystra.
Vi ser följande risker med förslaget:
• Minskad möjlighet för eleverna att få det stöd de enligt skollagen har rätt till.
• Minskade möjligheter att leva upp till skollagens kompensatoriska uppdrag.
• Minskad möjlighet att bli sedda – förödande i en tid då psykisk ohälsa ständigt ökar.
• Ökad risk för att fler behöver ett fjärde gymnasieår (100 000 kronor per elev och år).
• Ökad risk för fler elever utan gymnasiebehörighet.
• Personal sägs upp. Personal som är avgörande för att just din son eller dotter ska lyckas i skolan.
Är invånarna i Färgelanda kommun medvetna om vad den här besparingen innebär för barn och unga i kommunen? Skollagen säger att vi i Sverige ska ha en likvärdig skola, alla barn och ungdomar ska ha lika villkor. Många är tveksamma till om det i nuläget är så, men en sak är säker: En besparing i den här storleken gör att Färgelandas ungdomar får sämre förutsättningar för sin skolgång än de flesta elever i Sverige.
Personalen på Valboskolan 7–9