Preemraffs årliga koldioxidutsläpp kommer visserligen att öka efter utbyggnaden men det gäller att sätta det i perspektiv, menar Piotr Warta (SD) och jämför med Polens största brunkolskraftverk som släpper ut omkring 14 gånger så mycket koldioxid.
Preemraffs årliga koldioxidutsläpp kommer visserligen att öka efter utbyggnaden men det gäller att sätta det i perspektiv, menar Piotr Warta (SD) och jämför med Polens största brunkolskraftverk som släpper ut omkring 14 gånger så mycket koldioxid. Bild: Lasse Edwartz

Regeringen borde överlåta beslutet till domstol

Regeringen kommer inom närmaste tiden att fatta beslut angående Preemraffs utbyggnad som jag brukar kalla modernisering. Mark- och miljödomstolen har gett grönt ljus och här kunde tillståndsprocessen vara klar, men på oklara grunder ville regeringen (läs Miljöpartiet) ha sista ordet.

ANNONS

I Mark- och miljödomstolens dom står tydligt att regeringen inte har rättslig möjlighet att neka tillstånd på grund av planerad ökning av koldioxidutsläppen. Sedan 2005 omfattas industrier som kolkraftverk, stålverk och raffinaderier nämligen av EU:s handel med utsläppsrätter (EU Emission Trading Scheme). Inom systemet finns ett tak hur höga de årliga utsläppen från industri inom EU får vara. Ett tak som man minskar successivt. Principen är att handel med utsläppsrätter inom systemet är fritt och får inte begränsas av enstaka regeringar. Preem kommer köpa utsläppsrätter i den mängd som omfattas av ansökan. Att Preemraff kommer att släppa ut mer efter utbyggnaden innebär alltså inte att de totala europeiska utsläppen från industri tillåts stiga. För att visa lite perspektiv: Preemraffs årliga koldioxidutsläpp planeras öka med 1 miljon ton (från 1,7 till 2,7) efter utbyggnaden, vilket är ungefär lika mycket som den årliga variationen av utsläpp från Polens största brunkolskraftverk, med omkring 38 miljoner ton koldioxidutsläpp varje år.

ANNONS

LÄS MER:Greenpeace blockerar infarten till Preemraff

Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) har signerat Parisavtalet 2016. Jag är inte säker på hur Romson och EU:s övriga miljöministrar har tänkt förena gällande handel med utsläppsrätter med de nya löftena inom klimatavtalet från Paris. I Sveriges fall baxade regeringen (läs Miljöpartiet) genom riksdagen en så kallad Klimatlag (trädde i kraft den 1 januari 2018) som man trodde ger möjlighet att handstyra och neka energiintensiva investeringar inom Sverige. Miljödomstolens beslut visar att så inte är fallet. EU:s handel med utsläppsrätter väger tyngre och regeringen får inte begränsa, rentav trakassera, företag som ingår i EU Emission Trading Scheme.

Sedan januari 2013 ersätts nationella utsläppsregistren av ett nytt unionsregister på EU-nivå och handel med utsläppsrätter inte får omfattas av andra villkor för att begränsa utsläppen. Syftet är att utsläppen inte ska ingå i två system för begränsningar samtidigt. Det är det som gäller tills man ändrar regler för handel med utsläppsrätter. Det kommer troligen att hända men Preems ansökan påverkas inte av framtida lagändringar.

Stefan Löfven (S) får inse att man inte kan äta kakan och ha den kvar

LÄS MER:Lysekil har framtiden i sin hand – vi har chansen att gå till historien

Det är bättre att Preems ökade utsläpp stannar inom europeiska systemet av handel med utsläppsrätter, då den kan mätas och kontrolleras på ett säkert sätt. Det andra scenariot är möjligt, jag kallar det för ”spanska lösningen”. Spanien har jobbat aktivt med att minska nationella koldioxidutsläpp och spenderat stora summor EU-pengar för att stänga kolgruvor och kolkraftverk. Så bra, det är möjligen spanska utsläppsrätter som blev lediga och som Preem kan köpa på marknaden. Det har gett effekt på spansk nationell nivå men orsakade elbrist. Lösningen blev delvis ökad import av el från Marocko som nyss har lagt en tredje elledning till Spanien och byggde 2017 två stora kolkraftverk, 2021 planeras ett tredje att tas i drift. Jag tror inte att Marocko ingår i europeiska utsläppshandelsystem.

ANNONS

Stefan Löfven (S) får inse att man inte kan äta kakan och ha den kvar. Öppna gränser, befolkningsökning och industri som stagnerat betyder ökad arbetslöshet, långt ifrån den lägsta inom EU som var målet.

Sverigedemokrater i Lysekil är positiva till utbyggnadsplaner på Preemraff och tycker att saken ska avgöras i domstol och inte av regeringen.

Piotr Warta (SD)

Lysekil

LÄS MER:Stort stöd för Preemraffs utbyggnad

ANNONS