"Det förslag till åtgärdsprogram för de kommande sex åren som vattenmyndigheterna lagt fram saknar verklighetsförankring", skriver Torsten Torstensson.
"Det förslag till åtgärdsprogram för de kommande sex åren som vattenmyndigheterna lagt fram saknar verklighetsförankring", skriver Torsten Torstensson. Bild: Roger Larsson

Stora kostnader riskerar att hamna på bönderna

Vi behöver producera mer mat. Inte mindre. Vi behöver öka landets självförsörjningsgrad, för att vi ska klara oss bättre vid kriser. Det är också målet för livsmedelsstrategin som riksdagen har beslutat om. Med det förslag som vattenmyndigheten Västerhavet nu lagt fram, blir det mycket svårt att öka matproduktionen och leva upp till livsmedelsstrategin.

ANNONS

Det förslag till åtgärdsprogram för de kommande sex åren som vattenmyndigheterna lagt fram saknar verklighetsförankring. Det handlar bland annat om utrivningar av dammar och kostsamma åtgärder inom jordbruket.

Genom att överdriva problemens omfattning vill myndigheterna tvinga fram åtgärder till en kostnad av 24 miljarder kronor. Programmet innehåller förslag att riva ut tusentals dammar och kraftverk, och bygga om tiotusentals enskilda avlopp.

Bara i Uddevalla kommun vill vattenmyndigheten tvinga fram åtgärder till en kostnad av 485 miljoner kronor. För jord- och skogsbruket handlar det om drygt 46 miljoner, där de största posterna är anläggning av våtmarker, tvåstegsdiken och strukturkalkning, samt utrivning av dammar. En stor del av dessa kostnader kommer att drabba bönderna i kommunen, vilket kommer att påverka deras konkurrenskraft negativt. Men även kommunen kommer att få ta en del av kostnaderna.

ANNONS

LÄS MER:Att sluta äta kött kan ha motsatt effekt

LRF har under årtionden bedrivit ett framgångsrikt arbete för att förbättra vattenkvalitén. Genom frivilliga åtgärder har enskilda lantbrukare bidragit till att näringsläckaget minskat. Vi vill att det arbetet erkänns av våra myndigheter.

Vattenmyndigheterna är skyldiga enligt lag och vattendirektivet att väga olika samhällsintressen mot varandra. Vi anser inte att man gjort det i det här fallet. Riksdag och regering har beslutat att alla möjligheter till undantag som direktivet medger ska tas tillvara. Men vattenmyndigheterna ignorerar riksdagen och regeringens beslut.

Sverige sticker ut genom att vara det land inom EU som endast klassat några få procent av våra vattendrag som kraftigt modifierade (KMV).

Den målbild som vattenmyndigheterna målar upp är inte realistisk. Det saknas en ordentlig konsekvensbeskrivning. En del åtgärder kommer inte att ha någon effekt, och andra är inte ens möjliga att genomföra. Kraven på åtgärder framstår därför som orimliga i förhållande till de höga kostnaderna.

Vi vill därför att vattenförvaltningen ges realistiska mål som gör det möjligt att öka livsmedelsproduktionen. Vi tror att det är möjligt utan att vattenkvalitén försämras. För att det ska bli möjligt är det nödvändigt att beslutet om åtgärder flyttas från vattendelegationen till regeringen. Politiken måste återta kontrollen över vattenförvaltningen.

LÄS MER:Jordbruk som drivs av fossila bränslen kan inte bli klimatpositivt

Vi vill därför att riksdag och regering ingriper och tvingar vattenmyndigheterna att göra de avvägningar mellan olika samhällsintressen som lagen och vattendirektivet förutsätter. Det kan ske om flera kommuner inser allvaret i situationen och begär överprövning.

ANNONS

Noterbart är att inte ens inom Vattendelegationen råder enighet utan flera har reserverat sig.

Vattenmyndigheten Västerhavets förslag till förvaltningsplan och åtgärdsprogram är ute på remiss till den 30 april.

Torsten Torstensson

ordförande, LRF:s kommungrupp i Uddevalla

ANNONS