Svensk anslutning till Nato, har det blivit en ”snackis”, eller?

Det ryska angreppet på Ukraina har hur som helst satt i gång Nato-debatten.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

Att världens olika fredsbevarande organisationer inte kunnat stoppa en despot att bomba sönder ett europeiskt land och döda, skada och sätta dess invånare på flykt är skrämmande, men verkar också ha eldat på debatten.

Som aktiv stridspilot och divisionschef under kalla kriget, kom man ibland nära flygstridskrafter från giganterna Nato och WP när man övade och upprätthöll beredskap, utan att känna sig underlägsen vare sig tekniskt eller manövreringsmässigt. Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska doktrin, att vara alliansfria i fred syftande till neutralitet i krig, kändes då helt normalt och ifrågasattes inte av oss aktiva. Att våra flygplan hade komponenter och delsystem tillverkade i Nato-länder kändes inte konstigt. Att Nato skulle komma till undsättning vid ett angrepp från Sovjet kändes också naturligt, inte minst för att ett angrepp mot Sverige skulle självklart tas som ett reellt och hot mot alla Nato-länderna.

ANNONS

Vi piloter kunde även ana vissa förberedelser för flygunderstöd från USA/Nato, med förlängning av vissa landningsbanor och särskilda IK-moder i våra flygplan med mera. Den statliga utredningen SOU 1994:11, Betänkande av Neutralitetspolitikkommissionen, Om kriget kommit, ”Förberedelser för mottagning av militärt bistånd 1949-1969”, bekräftade detta. Betänkandets syn på att Sverige i ett storkrig i Europa, så skulle neutralitetspolitiken i förening med ett starkt försvar hålla tills förväntat bistånd anländer.

Även om mycket har hänt sedan dess får ÖB:s syn på Nato-anslutning och förstärkning av försvaret anses vara relevant och pragmatiskt. Stärkt då den synes vara i samklang med regeringens säkerhetspolitiska bedömning samt att försvaret nu fått/får nödvändiga resursförstärkningar. Jas 39 har under hela sin teknisk/taktiska utveckling Nato-anpassats samt att flera Nato-länder övar med svenska förband i vår och nordisk terräng rimmar också nu väl med betänkandets bedömning av neutralitetspolitiken.

Att försvaret och regeringen ständigt håller öga på händelseutvecklingen och anpassar beredskapen känns betryggande. En hållning som sammanfattningsvis bör prägla vår säkerhets- och försvarspolitik tills despoten gett upp och därefter. Landets sårbarhet mot cyberattacker och andra IT-störningar med tips och råd till allmänheten bör ges ökat debattutrymme och förstärka civilsamhället.

Gunnar Persson

Kastet, Stillingsön

ANNONS